Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Camilla Jonsson, 40, på Bäckby, har den ovanliga Vittangisjukan, som gör att hon inte känner smärta om hon gör illa sig. Inte heller värme eller kyla. ”Jag känner inte hur varmt duschvattnet är, så jag duschar ofta iskallt”. Foto: Fredrik Samuelson/SVT

Camilla kan inte känna smärta – lider av den ovanliga Vittangisjukan

Uppdaterad
Publicerad

Camilla Jonsson, 40, i Västerås är en av tre i Sverige med den svåraste formen av Vittangisjukan. Hon känner inte värme, kyla eller smärta och lider av skelettförändringar.

– Läkarna säger att jag aldrig kommer bli frisk utan snarare sämre.

Allt började i förskolan i Abisko när Camilla Jonsson bröt benet utan att känna smärta. Besvären fortsatte och i tonåren ledde skelettförändringar till att höger ben stelopererades. Hon blev sjukpensionär i 16-årsåldern.

2015 flyttade hon från Kiruna till sin dåvarande pojkvän i Västerås. Året därpå amputerades vänster underben efter en blodförgiftning och hon hamnade i rullstol, en historia som Aftonbladet har berättat.

– Rullstolen är svårast att acceptera för jag hade kämpat för att inte hamna där, säger Camilla Jonsson.

Vittangisjukan kommer från Vittangi

Först 2006 hade forskare förstått att hon hade en extremt sällsynt sjukdom som i folkmun kallas för Vittangisjukan.

I Sverige finns 73 sjukdomsbärare. Samtliga härstammar från Henrik Mickelsson Kyrö från Finland som på 1600-talet grundade byn Vittangi utanför Kiruna. Flera av hans ättlingar – som var släkt på långt håll utan att veta om det – fick barn med varandra och förde hans gener vidare.

– Både min mormor och farmor har anknytning tillbaka till den första Kyrö-familjen så mamma och pappa var ovetande bärare av sjukdomen och jag fick den, säger Camilla Jonsson, som är en av tre i Sverige med svårast symtom.

Hoppas på forskning om Vittangisjukan

Ett kromosomfel gör att hennes nervfibrer inte skickar smärtsignaler till hjärnan. Trots att hon inte kan känna smärta vid olycksfall, har hon konstant ont i kroppen – något som gäckar forskarna.

– Jag kan ha svårt att ta mig upp ur sängen och blir väldigt trött efter några timmar. Jag försöker leva mitt liv på mitt sätt. Det är tufft men det går.

Hon får stöd av vänner, sin kurator och har fyra halvsyskon. Hennes mamma och en halvbror bor numera utanför Uppsala. I dag finns inget botemedel mot Vittangisjukan.

– Jag hoppas forskning framöver kan ge några svar.

Hör Camilla Jonsson berätta mer om sin vardag i klippet.

Vittangisjukan

• Det finns 73 kända sjukdomsbärare i Sverige. Alla härstammar från en familj i Vittangi. Sjukdomen kallas därför i Sverige för Vittangisjukan. Officiellt namn är hereditär sensorisk och autonom neuropati typ 5, förkortat HSAN 5. HSAN 5 finns även på andra håll i världen men är extremt sällsynt.

• Orsaken är en genmutation som gör att nervsignaler som varnar för smärta, kyla och värme inte är fullt utvecklade. Nästan alla med sjukdomen i Sverige har lindriga symtom – endast tre har sjukdomen till 100 procent, vilket innebär en total smärtokänslighet.

Källa: Socialstyrelsen, Omim, Jan Minde, överläkare Gällivare sjukhus

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.