Foto: TT

Dataspelsberoende och psykisk ohälsa går hand i hand

Uppdaterad
Publicerad

Dataspelsberoende bland unga kommer sällan ensamt. Ofta finns annan psykisk ohälsa med i bilden. Det visar nya studier.

– För de allra, allra flesta som spelar dataspel så är det inget bekymmer. Men det finns en liten grupp där det kan orsaka medelsvåra och svåra problem och det är dem som vi naturligtvis vill kunna hitta i tid och hjälpa, säger Sofia Vadlin, med lic och doktorand.

Dataspelande eller digitalt spelande, med online- och offlinespel och olika typer av konsoler, bland unga är positivt menar Sofia Vadlin.

Problematiskt spelande

Det hennes nya avhandling – från Centrum för klinisk forskning, Uppsala universitet och barn- och ungdomspsykiatrin i Västmanland – handlar om, är när spelandet går över till att bli problematiskt och till och med ett beroende.

– En viktig slutsats är att om man hittar eller misstänker beroende eller dataspelsproblem så behöver man också titta på annan psykiatrisk samsjuklighet för det såg vi att det hänger ofta ihop.

Men är det så att unga som redan mår lite sämre lättare hamnar i det här, eller är det dataspelandet som gör att de börjar må dåligt? Vad är hönan och vad är ägget, så att säga?

– Det kan man egentligen inte svara på. Viss forskning säger att det är de som redan mår dåligt som är mer sårbara. Som börjar spela som en slags copingstrategi som går fel. Men det finns också de som säger att dataspelandet i sig, att de förstärkningsmekanismerna gör att man kan bli beroende oavsett om man har mått dåligt innan.

– Så det vet vi faktiskt inte. Men jag skulle luta åt att det är större sannolikhet att man faktiskt kan hamnar i ett dataspelsberoende om man har annan typ av problematik, psykiatrisk eller har det svårt på annat sätt, är mobbad eller att det är jobbigt hemma till exempel.

Följt ungdomar och deras föräldrar

Avhandlingen knyter ihop fyra delstudier som gjorts de senaste åren. Ett par tusen ungdomar i tonåren och deras föräldrar har följts och resultaten har jämförts med dem hos ungdomar som varit inskrivna i barn- och ungdomspsykiatrin.

Fokus har bland annat varit problematiskt spelande, hur vanligt förekommande det är, om det är ihållande och om det finns associationer till spelande om pengar senare i livet.

Mätverktyg för symptom

En del av innehållet som Sofia Vadlin hoppas ska få betydelse för framtiden är den skala, det instrument för att mäta symptom på dataspelsberoende, som de utvecklat.

– Gaming Addiction Identification Test (GAIT) som den heter, att vi ska kunna introducera den till exempel inom skolhälsovården, socialtjänsten och inom psykiatrin där vi redan har den i psykiatrin i Västmanland. Det för att kunna screena och se om vi kan hitta ungdomar som har problem med dataspelande i tid, säger Sofia Vadlin, med lic och doktorand.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.