Under några år bedrevs viss försöksverksamhet men sedan 1 januari 2023 är arbetssättet snabbare lagföring (se faktaruta) permanent hos myndigheterna i den svenska rättskedjan. Då kom lagstiftningen som behövdes på plats.
Målet är att minska handläggningstiden, från brott till dom, vid mindre allvarliga brott för att resurser ska kunna användas på ett effektivare sätt.
Under året har allt fler polisområden och tingsrätter anslutit och vid augustis slut var det bara Västmanland kvar.
Lyckat men varierar över landet
Under årets första åtta månader gick 36 procent av de anslutna tingsrätternas brottmål via snabbspåret, enligt statistik från Domstolsverket.
Handläggningstiden genom rättskedjan varierade från cirka sex till tolv veckor, något som till viss del kan förklaras med att införandet kommit olika långt i olika områden.
Den totala mediantiden var drygt 8 veckor, det kan jämföras med de 22 veckor det tog innan snabbare lagföring.
Enligt domstolsverket är förfarandet både effektivt och rättssäkert.
I klippet: Vilka är då vinnarna när det går snabbt från brott till dom?
Polisen om nya arbetssättet: ”Gör faktiskt skillnad”
Javascript är avstängt
Snabbare lagföring
Metoden är ett samarbete mellan Polisen, Åklagarmyndigheten, Sveriges domstolar, Rättsmedicinalverket och Kriminalvården. Den kan användas vid brott som ger max tre år i fängelse.
När polispatruller stoppat en misstänkt gör de, i kontakt med en jourförundersökningsledare inne i polishuset, förundersökningen klar på plats.
Om den misstänkta går med på ett strafföreläggande kollar polisen upp inkomsten och räknar ut böter. Den utfärdas av åklagare och ärendet behöver inte tas till rättegång.
Om personen istället nekar får hen en preliminär tid för rättegång i tingsrätten. Att den misstänkta får information och material i handen innebär också att polis och tingsrätt slipper lägga resurser på att jaga rätt på dem – som sällan vill medverka – igen, vid senare tillfälle.
Källa: Domstolsverket / Polisen
