Västmanland

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
LISTA: De vinner på en snabb rättskedja Foto: Domstolsverket / montage SVT

Från brott till dom på 8 veckor – Domstolsverket om snabbare lagföring: ”En framgångssaga”

Uppdaterad
Publicerad

Arbetsmetoden snabbare lagföring har gjort att tiden det tar att klara upp mindre allvarliga brott minskat från 22 till åtta veckor. Det visar siffror från Domstolsverket.  

– Ja, det är en framgångssaga, säger David Harrby, enhetschef Domstolsverket. 

Under några år bedrevs viss försöksverksamhet men sedan 1 januari 2023 är arbetssättet snabbare lagföring (se faktaruta) permanent hos myndigheterna i den svenska rättskedjan. Då kom lagstiftningen som behövdes på plats.

Målet är att minska handläggningstiden, från brott till dom, vid mindre allvarliga brott för att resurser ska kunna användas på ett effektivare sätt.

Under året har allt fler polisområden och tingsrätter anslutit och vid augustis slut var det bara Västmanland kvar.

Lyckat men varierar över landet

Under årets första åtta månader gick 36 procent av de anslutna tingsrätternas brottmål via snabbspåret, enligt statistik från Domstolsverket.

Handläggningstiden genom rättskedjan varierade från cirka sex till tolv veckor, något som till viss del kan förklaras med att införandet kommit olika långt i olika områden.

Den totala mediantiden var drygt 8 veckor, det kan jämföras med de 22 veckor det tog innan snabbare lagföring.

Enligt domstolsverket är förfarandet både effektivt och rättssäkert.

I klippet: Vilka är då vinnarna när det går snabbt från brott till dom?

Polisen om nya arbetssättet: ”Gör faktiskt skillnad”

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Följ med när SVT träffar polispatrullen: ”Det skapar utrymme att jobba med brotten som är viktiga för medborgarna” Foto: Jenny Berggren/SVT

Snabbare lagföring

Metoden är ett samarbete mellan  Polisen, Åklagarmyndigheten, Sveriges domstolar, Rätts­medicinal­verket och Kriminalvården. Den kan användas vid brott som ger max tre år i fängelse.

När polispatruller stoppat en misstänkt gör de, i kontakt med en jourförundersökningsledare inne i polishuset, förundersökningen klar på plats.

Om den misstänkta går med på ett strafföreläggande kollar polisen upp inkomsten och räknar ut böter. Den utfärdas av åklagare och ärendet behöver inte tas till rättegång.

Om personen istället nekar får hen en preliminär tid för rättegång i tingsrätten. Att den misstänkta får information och material i handen innebär också att polis och tingsrätt slipper lägga resurser på att jaga rätt på dem – som sällan vill medverka – igen, vid senare tillfälle.

Källa: Domstolsverket / Polisen

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.