På sin hemsida berättar högskolan om projektet.
Forskarna har tittat på svar från åttondeklassare där de beskriver hur deras lektioner byggts upp kopplat till deras resultat. Orsakerna till resultatet kan enligt forskarna vara flera; om man fokuserar för mycket på vardagskopplingen kan eleverna få svårt att förlita sig på matematiska relationer eller att vardagsexemplen helt enkelt inte känns igen och kan relateras till från början.
Flera länder
Forskarna har använt data från TIMSS, en undersökning där åttondeklasser i många länder gör ett matematikprov, samt fyller i en enkät som bland annat frågar om vad som händer på deras matematiklektioner.
Resultaten presenteras nu i tidskriften Instructional Science, skriver högskolan på sin hemsida.
Man har fokuserat på tre aktiviteter i undervisningen: utantillinlärning, vardagsanknytning och att elever lyssnar på lärares genomgångar av hur man löser ett problem. För att se hur bra de olika aktiviteterna fungerar har forskarna undersökt hur undervisningstyperna hänger ihop med elevernas provresultat.
– Resultatet var tydligt. I de allra flesta länder, och i synnerhet i Sverige, gör elever som uppger att de har fått undervisning med mer utantillinlärning, mindre vardagsanknytning, och fler genomgångar där lärare förklarar hur man löser ett problem bättre ifrån sig på TIMSS-provet, säger Andreas Ryve, professor i matematikdidaktik i ett pressmeddelande.
Fler orsaker
Orsakerna till att för mycket vardagsanknytning i matematikundervisningen leder till ineffektiv inlärning kan enligt forskarna vara flera.
– Eleverna kanske inte känner igen vardagen, eller så blir det helt enkelt för mycket vardag och för lite tid som läggs på matematiken. En annan förklaring kan vara att det matematiska sammanhanget går förlorat då till exempel bondgården får utgöra helheten och procent, deciliter, antal med mera bara blir olika matematiska delar som inte kopplas ihop, säger Andreas Ryve.
– För många kan nog dessa forskningsresultat vara förvånande, särskilt fyndet att vardagsanknytning av matematiken kan vara negativt för elevernas kunskapsutveckling. Den elementära skolmatematiken bygger i hög grad på vardagliga fenomen, men den här studien visar att när eleverna upplever att vardagen är i fokus i deras lärares matematikundervisning, så lär de sig mindre matematik, säger Ola Helenius vid Nationellt centrum för matematikutbildning.