Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Psykiatriambulanser, utbildningsinsatser och bättre samarbete mellan akutsjukvården och psykiatrin, är åtgärder som kan komma ifråga. Foto: Robert Gustavsson/SVT

Efter dubblering av larmsamtal om suicid och psykisk ohälsa – Västmanland kan få psykiatriambulans

Uppdaterad
Publicerad

De senaste fem åren har det skett en dubblering av samtal om psykisk ohälsa eller suicidalitet. Det handlar om personer som inte ser någon annan utväg än att ringa 112.

– Vi behöver hitta ett sätt att möta de personerna så att de får hjälp, De får de inte genom att de ringer upprepade gånger till ambulanssjukvården, säger Christine Senter, verksamhetschef vuxenpsykiatrin.

Antalet samtal om suicid och psykisk ohälsa har i genomsnitt, 2017 jämfört med 2022, ökat från 8 samtal till 17 per dag inom polisregion Mitt, där Västmanland ingår. Samtalen är ofta tidskrävande och kräver en specialkompetens hos ambulanssjukvården som inte finns idag.

– Vi har utbildning. Vi har förståelse och erfarenhet, men vi skulle behöva ha den där extra kunskapen, säger Henrik Lindelöf, verksamhetschef på sjukvårdens larmcentral och ambulanssjukvården.

Psykiatrisk personal åker ut till patienterna

Lösningar som diskuteras är bland annat en psykriatriambulans, och andra mobila lösningar, där psykiatrisk personal åker ut till patienterna.

– Vi ser en win-win-situation för många. Patienten blir bättre omhändertagen och polisen kan släppa det för andra professionella aktörer, säger Henrik Lindelöf.

Stöd för kompetensutveckling

Region Västmanland sökte vid årsskiftet stadsbidrag för utveckling av den prehospitala akutsjukvården för patienter med psykisk ohälsa.

Vad vill ni åstadkomma med pengarna?

– Vi har identifierat att vi behöver öka kompetensen. Vi behöver också ge ambulansvården bättre  stöd i vart de ska vända sig, vart de ska guida patienterna som mår psykiskt dåligt, säger Christine Senter, verksamhetschef vuxenpsykiatrin.

I klippet hör du Christine Senter och Henrik Lindelöf om lösningar på det ansträngda läget.

Så här många samtal till polisens ledningscentral handlade om psykisk ohälsa och suicid

Totalt i Sverige, antal inkomna ärenden i genomsnitt:

2017: 67 samtal per dag

2018: 76 samtal per dag

2019: 86 samtal per dag

2020: 88 samtal per dag

2021: 101 samtal per dag

2022: 122 samtal per dag

Ökning per polisområde, antal inkomna ärenden i genomsnitt, 2017 jämfört med 2022:

Norr: Från 7 samtal per dag till 13 samtal per dag

Mitt: En fördubbling, från 8 samtal till 17 samtal per dag

Bergslagen: Från 6 till 13 samtal per dag

Stockholm: Från 18 till 28 samtal per dag

Öst: Mer än en fördubbling, från 6 samtal till 14 samtal per dag

Väst: Från 12 till 20 samtal per dag

Syd: Från 10 till 18 samtal per dag

Hit kan du vända dig om du mår dåligt:

Akuten, 112 – Vid akut självmordsrisk eller psykisk ohälsa.

Vårdguiden 1177 – För sjukvårdsrådgivning och information om närmsta psykiatriska mottagning.

Elevhälsan, skolkurator/skolsköterska – På din skola kan du prata med en sköterska eller kurator om sådant som tynger dig. De kan även hjälpa dig att söka dig vidare om du inte vet vad du vill eller behöver.

BUP – Barn och ungdomspsykiatrin har mottagningar över hela landet. På BUP kan du träffa psykiatriker och läkare och få hjälp med allvarligare psykiska besvär så som depression, ångest eller självskadebeteenden.  

Vårdcentralen – På vårdcentralen kan du träffa särskilda läkarteam som riktar sig speciellt till barn och unga. De kan hjälpa till om du till exempel har sömnproblem eller känner dig deprimerad.

Ungdomsmottagningen – På ungdomsmottagningar kan du prata med psykologer och kuratorer.

BRIS – Organisation som jobbar med barn och ungas rättigheter. Här kan du mejla, chatta och prata med en kurator på telefon om till exempel våld, ensamhet eller oro. Det går även att boka fysiska möten med kurator eller delta i gruppmöten där du kan träffa andra unga i samma situation och få stöd.

Tilia – Stödorganisation som jobbar med ungas psykiska hälsa. På Tilia kan du chatta och mejla med unga vuxna som själva har erfarenhet av psykisk ohälsa, du kan läsa om och lyssna på andras historier. Tilia anordnar även gruppträffar och läger.

Mind – Ideell förening som arbetar med psykisk hälsa. Här kan du chatta om sådant som tynger dig. Det finns även en självmordslinje dit du kan vända dig om du eller en närstående har tankar på att ta sitt liv.

SPES – Ideell organisation för de som förlorat en familjemedlem, släkting eller vän genom suicid. Hit kan du vända dig för stöd och för att prata med andra i samma situation.

Jourhavande medmänniska – Här kan du anonymt chatta eller prata i telefon med volontärer om vad som än tynger dig. Stödlinjerna är öppna varje natt alla dagar om året.

Ungas jourer – Anonym chatt-, mejl- och telefonjour för unga.

Röda Korset – Har en chatt där du kan prata med en jourhavande kompis.

Maskrosbarn – Hit kan du vända dig om du har det jobbigt hemma, kanske blir du behandlad illa eller har en förälder som har ett missbruk eller en psykisk sjukdom. På Maskrosbarn kan du få stöd av en kurator online och chatta med vuxna som själva hade det svårt hemma när de var barn. De anordnar även fysiska träffar och läger.

Friends – Friends jobbar mot mobbning och andra kränkningar. Hit kan du vända dig via mejl, telefon eller webbformulär med frågor om bland annat mobbning, ensamhet, rasism och vuxnas ansvar.

Killar.se – Chatt för de som identifierar sig som kille och är mellan 10-25 år. Har även samtalsmottagning med kuratorer och psykologer i Stockholm eller över videosamtal.

Tjejzonen – Chatt för de som identifierar sig som tjej och är mellan 10-25 år. På Tjejzonen finns det möjlighet att få en fadder som man kan chatta med och träffa fysiskt.  

RFSL Stödmottagning – Hit kan man som hbtqi-person vända sig för stöd, bland annat om man blivit utsatt för trakasserier. Stöd ges över mejl, telefon eller genom fysiska träffar.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.