Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Så funkar ”snabbare lagföring”. Vi tittar närmare på ett fiktivt fall.

Så funkar snabbare lagföring – Polisförbundet: ”Överlag positivt”

Publicerad

Tid och resurser som idag läggs på att klara upp mängdbrott och “brus” ska istället kunna användas mot den grövre brottsligheten. I klippet reder SVT ut hur snabbare lagföring funkar.

– Det är överlag positivt, säger Carina Lundén, Polisförbundet i Västmanland.

Det finns fördelar med att vara sist ut att införa det nya arbetssättet. Man kan lära av andras misstag och ta den rakaste vägen. Det menar representanter för polisernas fackförbund i Västmanland.

Målbilden för snabbare lagföring (SLF) är att alla brottsärenden ska vara redovisade på i snitt två till sex veckor. Ärenden som kan göras färdigt på plats ska dock kunna vara klara redan inom något dygn.

– Det blir en tydlig kvittens för patrullen som ingriper, säger Carina Lundén.

Bilden fackförbundet har är att  där snabbspåret redan används kan utredningsgrupperna på lokalpolisområdena nu lägga större kraft vid grövre brott, när de avlastas de så kallade mängdbrotten.

Men innebär det inte merjobb för ingripandepolisen?

– Som alltid är det en fråga om resurser i den operativa verksamheten. Om något annat med högre prioritet inträffar, får patrullen släppa utredningsarbetet SLF om det är tvunget, säger Carina Lundén, Polisförbundet.

Rättelse: I explainern ovan används ordet ”fullmakt”. Det korrekta uttrycket är dock ”förhandsgodkännande”.

Snabbare lagföring

Metoden är ett samarbete mellan  Polisen, Åklagarmyndigheten, Sveriges domstolar, Rätts­medicinal­verket och Kriminalvården. Den kan användas vid brott som ger max tre år i fängelse.

När polispatruller stoppat en misstänkt gör de, i kontakt med en jourförundersökningsledare inne i polishuset, förundersökningen klar på plats.

Om den misstänkta går med på ett strafföreläggande kollar polisen upp inkomsten och räknar ut böter. Den utfärdas av åklagare och ärendet behöver inte tas till rättegång.

Om personen istället nekar får hen en preliminär tid för rättegång i tingsrätten. Att den misstänkta får information och material i handen innebär också att polis och tingsrätt slipper lägga resurser på att jaga rätt på dem – som sällan vill medverka – igen, vid senare tillfälle.

Källa: Domstolsverket / Polisen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.