Största delen av tonåren har Samiaullah Amiri levt som papperslös i Västerås. Träningen och skolan – och vännerna som under kalla nätter lät honom klättra in genom fönstren till deras rum på HVB-hemmen – har betytt allt.
Även familjerna som öppnat sina dörrar för honom har betytt mycket, och lärarna som låtit honom sova några timmar i skolans omklädningsrum innan första lektionen började. Och gymmet som gav honom en nyckel så han kunde stanna så sent som möjligt och slippa hänga utomhus på kvällarna.
I dag bor han säkert, och lägger istället mycket energi på att hålla hoppet vid liv.
– Träningen är jätteviktigt och att läsa böcker, säger Samiaullah Amiri
Böckerna han läser handlar ofta om andra människor i historien som haft det svårt, exempelvis judarna under andra världskriget.
– De visste att de kunde dö när som helst men de fortsatte kämpa. Jag har det bättre än de så jag kommer inte ge upp.
Nästa sommar har det gått fyra år sedan Samiaullah Amiri fick sitt sista utvisningsbeslut. Det betyder att han får möjlighet att söka nytt uppehållstillstånd.