Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Följ kometens färd över världen Foto: AP/Mathew Browne

Nu syns nyfunna kometen på svenska sommarhimlen

Uppdaterad
Publicerad
Kometen Neowise är just nu på väg förbi jorden. Och den lyser så starkt att du kan se den med blotta ögat, om du vet vart du ska vända blicken.
– Det kan dröja 20 år innan vi får något liknande, det är en generationshändelse, säger Johan Warell, ordförande Svensk amatörastronomisk förening.

Kometen upptäcktes den 27 mars och har fått sitt namn från det rymdteleskop som först såg den – Neowise, som tillhör Nasa. Rymdteleskopet används för att samla in data om bland annat kometer och asteroider som passerar nära jorden.

– Den här kometen har en omloppstid på 6 800 år. Den här kometen är alltså inte helt ny, säger Johan Warell.

En ögonblicksbild från den internationella rymdstationen ISS den 5 juli där kometen Neowise som syns över jordens krökning. Foto: NASA, ISS Expedition 63

Han är ordförande i Svensk amatörastronomisk förening och representant för ESO:s, European Southern Observatory, utåtriktade verksamhet i Sverige. Johan Warell säger att han tillsammans med alla som är intresserade av det som syns på himlen väntat på att få uppleva något som Neowise.

– Än så länge har man inte sett något som är särskilt unikt för just den här kometen, men den är intressant för att den är ovanligt ljus. Senast vi kunde se en komet som var så här ljus från våra breddgrader var det Hale-Bopp 1997, så det är den finaste kometen sedan dess, säger Johan Warell.

Kometen Neowise siktad från Lindbyobservatoriet i sydligaste Skåne av Johan Warell. Foto: Johan Warell
Läsarbild från Richard Rendik som fotade kometen natten mot söndagen i Malmö. Foto: Richard Rendik

Smutsiga snöbollar med dubblasvansar

Han berättar att kometer brukar beskrivas som smutsiga snöbollar. De består i huvudsak av is av olika frysta ämnen och mestadels is av vatten. När kometen kommer nära solen börjar isarna smälta och övergår direkt i gasform. När gasen lämnar kometen tar den också med sig stoft som legat fryst i isen.

– Gasen strömmar ut från kometens yta genom gejsrar. Både gasen och stoftet blir synliga för oss, säger Johan Warell.

Kometen Neowise siktad från Lindbyobservatoriet i sydligaste Skåne av Johan Warell. Foto: Johan Warell

Han berättar att en komet har två svansar. Den gula blir synlig för att solljuset reflekteras mot stoftet som lämnar kometen. Den blå kometsvansen producerar sitt eget ljus.

– Gasen och vattenångan bombarderas med solstrålar och då bildas många laddade molekyler som sänder ut eget ljus och bildar på så sätt en egen svans. Den kallas jonsvansen, eller plasmasvansen.

Johan Warell tycker man ska ta det unika tillfället i akt och titta på Neowise som borde var synlig resten av månaden.

– Det är fantastiskt att vi fått en så fin komet. Det kan dröja 20 år innan vi får något liknande, det är en generationshändelse, säger han.

Kometen Neowise siktad från Lindbyobservatoriet i sydligaste Skåne av Johan Warell. Foto: Johan Warell

Johan Warells tips för att se Neowise:

Visa

• Neowise är lättast att se mellan klockan ett och två på natten. Den står någonstans mellan norr och nordnordost cirka tio grader upp från horisonten. Den går till och med att se den inifrån stan om du går ut i en park eller upp på en höjd.

• Ta hjälp av en vanlig fältkikare eller en fågelkikare, det hjälper.

• Neowise är inte jätteuppenbar, men den är ovanligt ljus. Den är inte lika ljus som de ljusaste stjärnorna. Men man kan se den med blotta ögat. Den har en stark kärna, suddig koma och tydlig svans.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer