Strider har åter blossat upp mellan Armenien och Azerbadzjan. Foto: AP/TT

Konflikten mellan Armenien och Azerbadzjan har åter blossat upp

Uppdaterad
Publicerad

Strider har åter blossat upp mellan Armenien och Azerbadzjan. Krigslagar har tagits i bruk och båda länder har mobiliserat sina militära styrkor. Regionen upplever nu de värsta striderna sedan 2016.

Striderna, som bröt ut på söndagen, har åter satt fokus på den instabila situationen i områdena runt bergskedjan Kaukasus som fungerar som en korridor för olje- och gasledningar från Kaspiska havet.

Båda sidor, som legat i konflikt sedan tiden före första världskriget och utkämpade ett krig i början av 1990-talet, har rapporterat dödsoffer. Striderna gäller Nagorno-Karabach, ett område inte större än Härjedalen, som ligger inne i Azerbadzjan men styrs av etniska Armenier. Armenien och Nagorno-Karabach har aktiverat sina krigslagar och inlett en mobilisering av sina manliga invånare, rapporterar Reuters.

Anklagar varandra

Armenien anklagar Azerbadzjan för att ha utfört attacker i Nagorno-Karabach på söndagen, som enligt Nagorno-Karabach ska ha dödat omkring 30 personer och skadat ett hundratal. Armenien uppger även att azeriska styrkor attackerat civila mål, inklusive huvudstaden Stepanakert, och utlovar en ”proportionell respons”.

– Vi står starka bredvid vår armé för att försvara vårt moderland från en Azerbadzjansk invasion, skriver premiärminister Nikol Pashinyan på Twitter.

Azerbadzjan säger att man besvarat artilleribeskjutning från Armenien som man anklagar för att iscensatt avsiktliga och målinriktade attacker mot landet som dödat 5 personer från samma familj och skadat 19 civila.

– Vi försvarar vårt territorium, vår sak är rätt, säger presidenten Ilham Aliyev i ett tal till nationen.

Söndagens strider är de våldsammaste sedan april 2016 då konflikten senast blossade upp, något som krävde minst 200 liv. Striderna har fortsatt under måndagsmorgonen. USA, Ryssland och Kina har uppmanat de stridande sidorna till lugn.

– Vi har goda relationer i området. Vi ska försöka stoppa detta, sa president Donald Trump på söndagen.

Viktig olje- och gaskorridor

Området runt Nagorno-Karabach, som ligger söder om bergskedjan Kaukasus som sträcker sig mellan Svarta och Kaspiska havet på gränsen mellan Europa och Asien, fungerar som en viktig korridor för oljeledningar från Kaspiska havet samt ledningar med naturgas från Azerbadzjan till resten av världen. Armenien varnade i juli för att den säkerhetspolitiska situationen i området efter att Azerbadzjan hotat att attackera armeniska kärnkraftverk.     

Konflikten Nagorno-Karabach

Visa
  • Under tiden för första världskriget och ryska revolutionen blev Nagorno-Karabach för första gången orsak till öppen konflikt mellan Armenien och Azerbajdzjan. Konflikten avgjordes och avblåstes tillfälligt när Nagorno-Karabach 1923 fick status av autonomt område inom det sovjetiska Azerbajdzjan.
  • Allt starkare armeniska krav på Nagorno-Karabach mot slutet av den sovjetiska perioden ledde i februari 1988 till att konflikten tog ny fart.
  • Med Sovjetunionens fall 1991 förvandlades den till ett öppet, kompromisslöst krig mellan staterna Armenien och Azerbajdzjan som skördade cirka 30 000 dödsoffer och massflykt av azerer. År 1994 slöts ett avtal om eldupphör och följande år inledde OSSE:s så kallade Minskgrupp, där även Sverige deltar, ett medlingsarbete som pågått sedan dess. Människor dödas dock fortfarande utmed demarkationslinjen.
  • Det senaste medlingsförslaget från 2009 innebär att flera tidigare azeriskdominerade regioner ska återlämnas till Azerbajdzjan och att Nagorno-Karabach därefter ska garanteras långtgående autonomi.

Källa: NE

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer