Rasmus Hedqvist, 14, har aldrig haft nära kontakt med sin pappa. Hans mamma Erica Hedqvist var 16 år när hon höggravid lämnade Rasmus pappa.
– Jag ville inte att Rasmus skulle växa upp i en sådan miljö. Tyvärr så valde han ett kriminellt liv.
Rasmus har alltid hoppats att en gång i framtiden få lära känna sin pappa, att han skulle lämna sitt missbruk. Men istället blev hans pappa dödad.
– Jag skulle vilja prata med honom. Och fråga honom saker. Jag har så många frågor, säger Rasmus Hedqvist.
Fick rätt till skadestånd
I rättegången mot gärningsmannen som dödade Rasmus pappa blev han tilldömd 50 000 kronor i skadestånd. Tingsrätten slog fast att han är ett brottsoffer. Men några pengar fick han aldrig. Gärningsmannen hade inga pengar, Kronofogden hade redan mätt ut det som gick.
Så Erica Hedqvist sökte hjälp hos Brottsoffermyndigheten.
– Jag känner att det är rätt viktigt att Rasmus får upprättelse för han kommer ju att få leva med det här resten av sitt liv, att han inte har en pappa.
Pappan var för våldsam
Men där blev det nej. Eftersom Rasmus pappa varit våldsam själv, så skulle han inte haft rätt till skadestånd om han hade överlevt. Det drabbar i sin tur Rasmus, så tolkar Brottsoffermyndigheten lagen.
– I den här situationen har vi gjort bedömningen att pappan har ökat risken att skadas påtagligt, och då är lagen så konstruerad att det också faller över på de efterlevande, säger Peter Jonsson, enhetschef på Brottsoffermyndigheten.
”Svårt att förstå”
Brottsoffermyndigheten vet inte hur många som drabbas av detta men bekräftar att detta drabbar fler barn och anhöriga till kriminella. De har inte samma rätt till skadestånd.
– Det är en politisk fråga om man vill ha en förändring på lagstiftningen, så är det med alla lagar, säger Peter Jonsson.
Men för Erica Hedqvist är det svårt att förstå.
– Jag tycker att det är så orättvist att barn ska bli dömda för det som deras föräldrar har gjort. De här pengarna där ska han göra något minnesvärt för sig själv med när han blir större hade jag tänkt. Till exempel en sån sak som att ta körkort. Så ska han veta att “det här har jag av min pappa”.