Sparekonomen Shoka Åhrman på pensionslösningsföretaget SPP berättar mer om hur de rörliga räntorna höjs efter Riksbankens räntebesked. Foto: Fredrik Sandberg/TT/Dan Coleman

Rörliga räntor höjs efter Riksbanksbeskedet

Uppdaterad
Publicerad

Knappt tre timmar efter Riksbankens höjning av styrräntan var Handelsbanken först ut med att höja sina bolåneräntor. Liknande beslut väntas från ytterligare långivare.

– Vi får räkna med räntor på upp till 4 procent, säger sparekonomen Shoka Åhrman.

– Bankerna brukar ändå reagera ganska snabbt på en sådan här höjning i och med att den är så starkt kopplad till den rörliga räntan, säger sparekonomen Shoka Åhrman på pensionslösningsföretaget SPP. 

I Handelsbankens fall höjdes räntan lån på tre månader med 0,5 procentenheter till 3,19 procent. Det blev ingen större höjning på de bundna lånen. Så väntas utfallet hos de flesta långivare se ut.

– De bundna lånen börjande de höja redan innan, eftersom de påverkas mer av inflationsförväntningarna, säger Shoka Åhrman till SVT.

Underliggande faktorer

Marknaden anpassar sig efter långa bolåneräntor som justeras av fler faktorer än nationella centralbankers beslut, förklarar SEB-analytikern Johan Javeus.

– Man har så att säga en bild av och anpassar sig redan nu till de långa räntorna som styrs mer av vad som händer globalt, exempelvis vad som händer i USA och på börserna, och om man tror att konjunkturen kommer att förbättras, säger han. 

Bundna lån har blivit mer populära

I slutet av förra året hade andelen lån med rörlig ränta sjunkit från 70 till 46 procent, visar siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB. Då var bolåneräntorna på det SCB kallar “historiskt låga nivåer” vilket gav låntagare möjlighet att binda sina lån på en mer fördelaktig nivå än tidigare. 

Det finns plus och minus med bundna räntor, enligt Shoka Åhrman. 

– Du betalar ju en riskpremie, du betalar för säkerheten. Fördelen är att kunna veta exakt hur mycket du betalar per månad. Nackdelen är att många bundna lån är svåra att ta med sig om man vill eller behöver byta bostad, säger hon.

Worst case-scenariet

Shoka Åhrman anser att risken för skenande räntor är närmast obefintlig och väntar sig ingen 90-talsrepris. 

– Vi kommer aldrig hamnat på dubbelsiffrigt igen, vi har en helt annan penningpolitik – fast man ska aldrig säga aldrig, säger hon.

Johan Javeus på SEB uttrycker inte heller någon betydande oro.

– Riksbanken säger ju att räntan kommer ligga nånstans runt 2 procent i slutet av det här året. Worst case är ju såklart att det blir betydligt mer än så, men jag tror inte att man ska vara alltför orolig, säger han. 

– Det krävs rätt mycket för att det ska bli ännu värre än så.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.