Brexit kan göra Boris Johnson till en klimathjälte. Hör SVT:s klimatkorrespondent Erika Bjerström om premiärministerns stora åtgärder. Foto: TT, SVT

Analys: Så gör Brexit Boris Johnson till klimathjälte

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Plötsligt lanserar Boris Johnson ”en grön industriell revolution” – den mest ambitiösa klimatplanen i Europa. Det djärvaste beslutet, att förbjuda bensinbilen, hade varit omöjligt om Storbritannien varit kvar i EU.

Erika Bjerström

Klimatkorrespondent

Brexit beskrivs ofta som ett problem men när det gäller klimatkrisen kan den ha sina fördelar. Tack vare Brexit kan britterna dödförklara förbränningsmotorn utan att EU-byråkrater kommer springandes med pekpinnar. Storbritannien har bestämt att förbjuda försäljningen av bensin- och dieselbilar redan 2030. Näringslivet gillar tydliga spelregler och nu råder ingen tvekan. Det är en  signal till biltillverkare att lämna den bruna världen och gå in i den gröna.  

I Sverige väckte Volvo Cars VD uppmärksamhet när han förordade ett liknande förbud av bensin-och dieselbilar i Sverige. En svensk statlig utredning undersöker just nu om det skulle gå men enligt uppgift till SVT har man stött på hinder. Att gå före EU med ett förbud av bensinbilar skulle klassas som ”teknikförbud” och det är inte tillåtet enligt de lagar som styr EU:s inre marknad.

Klimatplanen lanseras i flera steg

Boris Johnson har stora ambitioner. London ska bli ett globalt, grönt finanscenter och han lovar skapa 250 000 nya gröna jobb. Brittiska hem ska värmeisoleras. Andelen vindkraftverk ska fyrdubblas till 2030. Med installationer på 40 GW i havsbaserade vindkraftsparker ska varje hushåll i landet förses med vindkraftsel. 

Den brittiska klimatplanen lanseras i flera steg. Den första kom i november, ett tiopunktsprogram som ska säkra att Storbritannien når sitt löfte under Parisavtalet, noll utsläpp netto till år 2050. Det som gör planen till den mest ambitiösa i Europa är den snabba tidsplanen. Redan till 2030 ska britterna ha minskat sina utsläpp med 68 procent. EU:s och Sveriges delmål är 55 procent till 2030. 

De vanligtvis kritiska miljöanalytikerna är ense om att den brittiska regeringens ambitionen är höga även om flera påpekar att regeringen anslagit för lite nya pengar. Det behövs långt större investeringar till bland annat kollektivtrafiken för att målen ska vara realistiska. Greenpeace vill se flera ekonomiska styrmedel. ”Flyget är svårt omvandla till ett klimatvänligt transportmedel. Vi vet att 15 procent av britterna står för 70 procent av allt flygande, vi tycker det är rimligt att ju mer man flyger desto högre skatt ska man betala”. Det säger Greenpeace policychef Doug Barr till SVT, ett förslag som fått brett politiskt stöd.

Kolet nästan helt avvecklat

Mest omdebatterat i tiopunktsplanen är en nysatsning på småskaliga kärnkraftverk. Regeringspartiet Tory och Labour är överens om att målet med nollutsläpp till 2050 inte går att nå utan kärnkraft. Flygmotortillverkaren Rolls Royce har fått 215 miljoner pund i utvecklingsbidrag för de ny generation småskaliga reaktorer.

Jonathon Porritt, klimatdebattör och föredetta klimatrådgivare åt Tony Blair och prins Charles, skriver i en artikel att ”argumenten mot kärnkraft är så många att det är svårt att veta var man ska börja”, han listar olösta förvaringsproblem, risken för terrorattacker och kapprustning med kärnvapen som tre av de tyngsta invändningarna.  

Men redan nu kan britterna uppvisa resultat. Kolet avvecklas i en mycket snabbare takt än planerat. På bara tio år har kolkraften gått från att stå för 40 procent av landets elförsörjning till att bara tillföra 1,5 procent.  

I det nya Storbritannien har varken kolet eller bensinmotorn någon framtid.  

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.