Anders Kråik, partiet Samerna, svarar pass på frågan medan resten av partiledarna svarar ja.

Håkan Jonsson säger att han inte är en språkmänniska men att han någon gång gärna vill använda samiska i talarstolen på plenum.

– Om vi politiker pratar samiska eller inte, det tror jag inte våra väljare tar hänsyn till eller tycker är speciellt konstigt, säger han.

Håkan Jonsson får medhåll från väljarna, då enbart 26 procent tycker att det är viktigt att styrelseordförande ska prata samiska. Det visar Novus-undersökningen som SVT Sápmi har gjort tillsammans med SR Sameradion.

”Väldigt allvarligt”

Alla partiledare har inför valet uttryckt att Sametinget borde arbeta mer med samiskan och dess utveckling i samhället. Men själva verkar det jobba motsatt, för under plenum hörs allt mindre samiska bland politikerna.

– Om man ser på samiskans utveckling på plenum så minskar det, det blir bara mindre och mindre och det är väldigt allvarligt, säger Marianne Gråik, partiledare för Samelandspartiet.

Hon är en av få som använder samiska i talarstolen och hon medger att det är kämpigt.

– För min egen del så är det en utmaning att prata samiska. Jag kämpar med det och jag tänker fortsätta göra det, säger hon.

Samiskan minskar även bland väljare

Men det är inte bara bland politiker som samiskan används allt mindre. Novus-undersökningen visar att bland väljarna är det endast 29 procent som anger att de kan samiska. Vid förra valet 2021 var den siffran på 39 procent.

– Inom språkbruk och språkutvecklingen har vi jättemycket att göra. Det är också Sametingets uppdrag att leda språkarbetet, säger Marianne Gråik.