I sundet mellan norra Australiens spets och Papua Nya Guinea ligger Torressundöarna utspridda. Öarna ligger lågt över havsnivån och i sundet stiger havsnivåerna dubbelt så snabbt jämfört med det globala genomsnittet.
För fem år sedan lämnade flera torressundöbor in en klagan till FN mot den australiska regeringen om att de gjort för lite för att stävja effekterna av klimatförändringarna, till exempel att minska landets utsläpp av växthusgaser och bygga havsvallar på öarna.
Hösten 2022 slog FN:s kommitté för mänskliga rättigheter fast att Australien inte gjort tillräckligt för att skydda ursprungsfolket på Torressundsöarna från konsekvenserna av klimatförändringarna.
Kan tvingas lämna om 30 år
Samtidigt pågår det flera rättsprocesser i Australien där ursprungsbefolkningarna kräver att brådskande åtgärder vidtas mot klimatkrisen så att de inte blir Australiens första klimatflyktingar.
Befolkningen på Torressundöarna är rädda för att stora delar av öarna kan vara obeboeliga redan år 2050 och att de kan tvingas lämna öarna de kommande 30 åren.
Flera utfrågningar har pågått och bland annat vittnade forskare och andra expertvittnen i Melbourne i november.
På måndagen berättade Paul Kabai, från ön Saibai, för en federal domstol i Cairns att han är rädd för att behöva lämna sitt land.
– Mitt land skulle försvinna. Jag skulle förlora allt, mitt land, min kultur, mina berättelser och min identitet. Utan Saibai vet jag inte vem jag är, säger han enligt The Guardian.
”Vi vill rädda våra öar”
Aunty McRose Elu vittnade också och menar att det handlar om den fortsatta existensen av Torressundöarna och dess befolkning.
– Det vi kämpar för är överlevnad. Vi vill rädda våra öar, vi vill inte att våra öar ska hamna under vatten. Det är därför det är viktigt för mig, vi tänker på nästa generation som ska komma. Jag vill inte att de ska se att de inte har något land eller ö, säger hon.
