EU och Sverige jobbar för att det ska bli enklare för företag att starta upp nya gruvor eller öppna upp gamla stängda där man utvinner metaller.

Där anses Sverige bli en viktig del i jakten på mineraler som används i exempelvis mobiltelefoner och batterier.

Men Gällivare kommun tycker redan nu det är trångt i markerna, av de 1000 miljarder som väntas investeras i norra Sverige ska hälften gå till malmfälten med start i Gällivare.

– Det är många olika markintressen som ligger på varandra i kommunen och där uppstår det markkonflikter i olika uppfattningar vad marken lämpligast ska användas till, säger Alexander Kult, särskild samordnare Gällivare kommun, i dokumentären.

Ska minska utsläppen

I Gällivare finns två stora gruvor, Bolidens dagbrott för koppar Aitik och LKAB järnmalmsgruva. Nu ska de här bli allt mer gröna och med det kommer helt nya industrier.

– Vårt klimatmål att minska utsläppen av koldioxid med 42 procent till 2030, säger Emma Rönnblom Persson, chef hållbarhet Aitik.

Paulus Kuoljok arbetar inom gruvnäringen – men är samtidigt både samepolitiker och renskötare.

Han tycker att gruvnäringen är viktig, att råmaterialet behövs för att samhället ska kunna ställa om och minska koldioxidavtrycket. Däremot tycker han att gruvnäringen har mycket att lära för att i större utsträckning respektera urfolksrätten.

”Hatar det begreppet”

– Man tror att samerna kan kompenseras med pengar men det går inte alltid att bara komma undan med att köpa saker, säger han och fortsätter:

– Jag hatar begreppet ”samexistens”. Det är jättetråkigt att höra. Att vi måste samverka och samexistera. Vi kompromissar otroligt mycket från samepolitisk och sameby håll.

Hanna Persson, renskötare i Gällivare skogssameby, håller med.

– Man kan prata om mer gruvnäring, trafik, infrastruktur, kraftledningar, järnvägar, vindkraft, stålproduktion, och det kommer hela tiden nya grejer. Ska den gröna omställningen ske på Gällivare skogssamebys bekostnad?