Sametinget trycker på för klimatstöd

Uppdaterad
Publicerad

Både nuvarande och tidigare styrelse har uppvaktat regeringen om ett klimatstöd utöver nuvarande ordning med ersättning för utfodring.

I dag är det möjligt att söka ersättning för utfodring av renar. Det är samebyarna som söker, och man kan få bidrag för högst 50 procent av kostnaden för renlav, foder, hö eller ensilage.

Sametingspolitikerna är eniga i att någon form av klimatstöd behövs i takt med att klimatet ändras med mer regn på vintern och mer extrema väderhändelser.

– Det skulle ju vara en stödform, kan du motivera en skada eller anpassning eller någonting med klimatet som grund, då skulle du kunna få ut pengar. Det kan ju vara att du måste flytta renar under en period, där du inte kan flytta dem normalt, utan du behöver ett stöd till transporter, säger Jan Rannerud, ordförande rennäringsnämnden (Vuovdega/Skogssamerna).

Kommer prioriteras under nästa år

Nuvarande styrelse har precis som den tidigare uppvaktat regeringen i den här frågan. Styrelseordförande Håkan Jonsson berättar att klimatstöd kommer ingå i Sametingets kommande budgetunderlag. Men det finns inget färdigt skriftligt underlag i nuläget kring vad som är framlagt till regeringen.

– Klimatstödet är med i budgetunderlaget, och min målsättning är att frågan kommer vara en av fem prioriterade områden som vi  lyfter till regeringen i januari, säger Håkan Jonsson.

Flera partier har skrivit motioner under åren om ändringar i bestämmelserna kring katastrofskadeskydd och om klimatstöd. En motion från Min Geaidnu från 2012 är antagen av plenum, om just klimatstöd.

– Betet låser, isarna funkar inte som de ska, man kan inte lita på naturen, så det här borde vara en fast finansiering. Man ska inte behöva bevisa att betet är låst. Vi ser att klimatet är oförutsägbart och kommer inte blir bättre den närmaste tiden, säger Hanna Sofie Utsi, Min Geaidnu.

En ny motion från Sámiid riikkabellodat lämnades in vid senaste plenum i Kiruna, om klimatstöd för anpassning till ett nytt klimat för rennäringen, både för långsiktiga och kortsiktiga åtgärder.

Som långsiktiga åtgärder lyfts restaurering eller flytt av flyttleder, restaurering av lavbetesmarker och hänglavsskogar. Och bevarande eller återställande av täta skogar för att skydda renen från extrem hetta

– Om det inträffar årligen så är det ingen katastrofskada. Många unga renskötare har aldrig varit med om en bra betesvinter. Det här är en ny vardag, det förändrade klimat måste vi hantera på något sätt, säger Paulus Kuoljok, Samelandspartiet/Sámiidriikkabellodat.

Vi har sökt och söker fortsatt departementet den nya landsbygdsministern, Anna-Caren Sätherberg, i frågan.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.