Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I klippet: Flera röster om hur allt färre talar samiska – även inom renskötseln. Foto: Henrik Montgomery/TT

Samiskan hotad – även inom renskötseln: ”Blir inte som förut”

Uppdaterad
Publicerad

Platser där samiskan används blir allt färre.

Även inom rennäringen är språket hotat, visar Sametingets senaste lägesrapport.

– Jag tror inte att man kan ta tillbaka samiskan som den var förut, säger renskötaren Anders Erling Fjällås, i veckans 15 minuter från Sápmi.

Samiskan har länge varit hotad. Rennäringen har setts som den sista starka bastionen där språket överlever.

Men när Sametinget nyligen gav ut sin årliga rapport om språkets situation i Sverige visar den att inte ens rennäringen längre är den starka språkarenan som den varit.

– När jag var barn hördes samiskan mest i renskogen, men nu är det svenska. Jag är ju inte så gammal men det är ändå 30–40 år sedan, säger Anders Erling Fjällås, renskötare och ordförande i Semisjaur-Njarg sameby.

Han tror det blir svårt för samiskan att ta samma plats som tidigare.

– Samiska ord hörs när man pratar svenska, men själva språket hör man inte. De som nu pratar samiska blir allt äldre. Det är några ungdomar som läser samiska och försöker prata pitesamiska men det är få som behärskar språket.

”Allvarlig situation”

Per-Eric Kuoljok, styrelseordförande i Giellagáldu:

– Situationen är allvarlig när renskötseln inte är språkbärare längre. De naturliga orden finns i naturen. Där får samiskan liv och där stödjer vi det samiska, säger han och fortsätter:

– Jag tror att man måste få med sig grunderna i språket i hemmet där man växer upp. Nu har det blivit så att barnen kan samiska men inte föräldrarna och det är en sårbar situation.

Vill införa stipendier

Ulla-Karin Sarri, ordförande i sametingets språknämnd, har flera idéer på vad man kan göra.

– Allt färre samer kan läsa, skriva och prata samiska. Vi måste hitta en annan arena och det kan vara på internet, exempelvis språkkaféer. Där kan man träffas, diskutera ett ämne, öva sig att prata och lära ord.

– Vi har också sameföreningarna som finns i både Sápmi och hela Sverige. De har ett viktigt uppdrag.

Hon vill också att man ska börja införa olika stipendier.

– Det bästa vore om Sverige hade så att man kan stödja med pengar för det händer att människor måste använda privata medel.

Se veckans 15 minuter från Sápmi på lördagar klockan 16:05 i SVT2. Eller när som helst på SVT Play.

Så många pratar samiska

Det finns uppskattningsvis 20 000 till 40 000 samer i Sverige. Men bara ett fåtal av dem talar obehindrat något av de samiska språket.

Det saknas statistik på exakt hur många som talar samiska språk men så här ser det ut ungefär fördelat på språk.

Nordsamiska: Cirka 6 000 personer.

Sydsamiska: Cirka 700 personer personer.

Lulesamiska: Cirka 800 personer.

Pitesamiska: Cirka 40-50 personer.

Umesamiska: Cirka 20 personer.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.