Det pågår samråd med förskola och ett nytt äldreboende planeras i Skellefteå, som för drygt två år sen blev en samisk förvaltningskommun. Men precis som många andra kämpar Skellefteå med kompetensförsörjningen.

– Det har varit en stor utmaning att att rekrytera personal som både har samiska språket och samisk kulturkompetens. Och där har vi ganska ingående resonerat om vad ska vara en lägsta nivå, säger Andreas Löwenhöök.

Lagens miniminivå

Särskilda krav ställs på de 27 samiska förvaltningskommunerna. Till exempel har samer rätt till förskoleverksamhet och äldreomsorg helt eller till väsentlig del på samiska. Samer har rätt att använda sitt språk i kontakter med kommunen och myndigheter i området.

I Skellefteå förs samtal om att samisk kulturkompetens hos personal kan vara en miniminivå för att leva upp till lagkravet om rätten till samisk kultur. Kommunen anser att det finns ett behov av att sätta en nationell standard.

– Det här har vi också drivit och försökt få med oss kommunernas gemensamma organisation SKR. Att att lägga en bottenplatta för vad vi ska erbjuda, säger Löwenhöök.

Samråd med invånarna

De flesta samiska förvaltningskommuner har samrådsgrupper med minoriteten. Där lyfts frågor som rör äldre, barn och ungdomar, skyltning och annat som minoriteten bedömer behöver lyftas.

– Det är klart att vi inte alltid är överens men då tar vi om frågan och ser till att vi tar steg framåt för att leva upp till de skyldigheter som vi har som förvaltningsområde, avslutar Löwenhöök.

Hör mer om förvaltningskommunernas arbete i klippet nedan.