Förslaget innebär att ländernas demokratiska status ska utgöra ett centralt villkor för tillståndsprövningen.

Justitieminister Morgan Johansson betonar att svensk försvarsindustri är viktig, både för Sveriges intressen och för alliansfriheten.

– Dilemmat är att man måste kunna genomföra export, men viktigt att den är etiskt försvarbar. Därför har vi haft ett strikt regelverk och nu blir det ytterligare skärpning. Det är en grannlaga avvägning och därför viktigt att det finns breda politiska överenskommelser. Det skapar långsiktighet för politiken och näringslivet, säger Johansson vid en pressträff i Rosenbad.

Lagrådsremissen är en överenskommelse mellan regeringen och allianspartierna. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 april 2018.

Liberalernas försvarspolitiska talesperson Allan Widman välkomnar besluten.

– Jag är naturligtvis mycket glad för det. Mitt parti har under snart över tio års tid drivit frågan om ett demokratikriterium och nu kommer det, säger han till TT.

LÄS MER: MP-ledamöter kräver totalstopp för vapenexport till diktaturer

Hänsyn till mänskliga rättigheter

Lagrådsremissen föreslår också att större hänsyn ska tas till mänskliga rättigheter. Enligt dagens riktlinjer bör export till länder ”där omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer” inte godkännas. Nu ändras den formulering till ”allvarliga och omfattande” kränkningar.

Miljöpartiets utrikespolitiska talesperson Pernilla Stålhammar säger att Miljöpartiet hade velat gå längre med regelskärpningen.

Men Isabella Lövin (MP), minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, säger att det är en ”stor dag för alla som kämpat för en skärpning av den svenska försvarsexporten”.

– Det som är nytt framför allt är att det införs ett demokratikriterium. Den demokratiska statusen ska bedömas utifrån bland annat statens respekt för demokratiska principer.

”Det viktigaste saknas”

Skärpningen innebär inte ett stopp för vapenexport till diktaturer. Regeringen kan till exempel bestämma sig för att de försvarspolitiska skälen för export till en diktatur väger över de skäl som handlar om rättigheter och demokrati.

På Twitter uttrycker Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt missnöje över lagrådsremissen.

”Det viktigaste saknas. Ett rakt förbud mot vapenexport till länder som är diktaturer, bryter mot mr eller är i krig”, skriver han.

Fick kritik

Det ursprungliga förslaget lades för två år sedan av den blocköverskridande Kex-utredningen, som ansåg att ett demokratikriterium borde införas vid prövningen av exporttillstånd för krigsmateriel.

Demokratikriteriet fick kritik av såväl fredsorganisationer, som ansåg att det inte gick tillräckligt långt, som av vapenproducenter som hävdade att det skulle slå mot svensk export.

Svenska freds- och skiljedomsföreningen tycker att det nya förslaget påminner väldigt mycket om den blocköverskridande Kex-utredningen.

– Vi är oroade och besvikna. Det är häpnadsväckande att det tagit sex år att ta fram ett förslag om skärpning som i princip inte betyder ett stopp för vapenexport till diktaturer, säger Agnes Hellström.

”Öppnar för kryphål”

Agnes Hellström påpekar att det redan funnits ett kriterium kring vapenexporten som handlat om kränkning av mänskliga rättigheter, men att det i praktiken inte gjort någon skillnad för vilka länder Sverige exporterar vapen till. Det är därför tveksamt om det nya förslaget överhuvudtaget är en skärpning, menar hon.

– Jag tycker att det används vaga formuleringar som öppnar för kryphål och ytterligare export.

Under 2016 exporterade Sverige, enligt en sammanställning av Svenska freds- och skiljedomsföreningen, vapen till ett flertal odemokratiska stater. Däribland Qatar, Saudiarabien och Thailand.