SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog under presentationen av Ekonomirapporten i Stockholm, 16 oktober 2019. Foto: Claudio Bresciani/TT

SKL: Många faktorer spelar in om kommuner behöva spara

Uppdaterad
Publicerad

Medan hela åtta av tio av landets kommuner står inför besparingar inom kärnverksamheterna, som vård och skola, ser det ekonomiska läget betydligt ljusare ut för många av de resterande kommunerna.

Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) handlar det inte om att göra rätt eller fel – det är många andra faktorer som spelar in.

Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL, menar att det finns flera aspekter som spelar roll.

– Några kommuner höjer skatten det är ju ett sätt att inte behöva bespara medan andra kommuner har haft överskott i flera år, kanske för att man har varit restriktiv gällande budgetposterna, och då har man i grunden en stark ekonomi. Ett överskott kan också handla om att man jobbat hårt för att hålla kostnaderna nere, förklarar hon som några möjliga orsaker.

82 procent måste spara

I SVT Nyheters kartläggning svarade 214 av landets 290 kommuner på den enkät som skickades ut i slutet av oktober och av dem svarade 82 procent, vilket motsvarar 176, att de kommer att behöva spara.

Kartläggningen visar att sex av tio kommuner planerar besparingar inom skola och utbildning och där säger bland annat 64 procent att det är personalen som man kommer dra ner på.

Men det är även så att många kommuner, framför allt runt de svenska storstäderna, växer och får fler invånare vilket i sin tur ger kommunerna högre skatteintäkter.

Flyktingmottagandet påverkar

Verksamheterna kring flyktingmottagandet är ytterligare en faktor som påverkar svenska kommuners ekonomi.

– Där kan man se att vissa kommuner haft stort flyktingmottagande med en stor verksamhet kring och när den statliga ersättningen fasas ut blir det ett sparande. Har kommunen haft ett lågt mottagande så har man inte byggt upp dessa kostnader, säger Annika Wallenskog.

Som ett sista exempel på faktor som spelar in är vinster som kommunerna kan göra.

– Vissa kommuner har sålt mycket mark och fått in pengar där eller har energibolag eller liknande som kan lämna avkastning. Då behöver de kanske inte heller spara, förklarar hon.

Så gjordes undersökningen

I slutet av oktober skickade SVT ut en enkät till landets samtliga kommuner. Kommunerna fick frågor om planerade besparingar, inom vilka verksamheter och på vad man planerade att spara inom verksamheterna. Vi frågade även om orsakerna till besparingarna och om kommunerna planerar skattehöjningar.

214 av våra 290 kommuner svarade på enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på nästan 74 procent. 176 av de 214 kommuner som svarade uppgav att de kommer att behöva spara, 82 procent).                                                                                                                   

Spridningen på de svarande kommunerna är god. Samtliga län, utom Gotland, har en svarsfrekvens på över 60 procent för länets/regionens kommuner. Likaså är svarsfrekvensen hög bland glesbygdskommuner, mindre och större städer (över 68 procent). Av landets tre storstäder har Malmö besvarat enkäten.

Kommunerna har fått precisera besparingarna inom följande verksamhetsområden: Förskola/barnomsorg, Grundskola/gymnasium, Äldreomsorg, Funktionshindrade, Individ/familj, Kultur/fritid, Infrastruktur/skydd och Annat. Inom respektive verksamhetsområde fick de sedan precisera hur besparingarna fördelas mellan Personal, Administration, Lokaler och Drift. De olika alternativen följer samma mönster som SKL använder.

Kommunerna fick även frågor om de ska eller har diskuterat att höja eller sänka skatten, alternativt att ha den oförändrad.

Det fanns möjligheter för kommunerna att utveckla svaren i fritext angående de främsta orsakerna till besparingarna och om det finns några särskilda besparingsområden i kommunen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.