Dilemmat “mat eller klimat” är som störst när det gäller solceller på åkrar. Jordbruksmarken är viktig för livsmedelsförsörjningen och skyddas av lagen. Samtidigt behövs mer elproduktion – inte minst i södra Sverige.

I Skåne finns ansökningar som skulle öka elproduktionen med över 50 procent. Här blir det ofta nej, 24 gånger förra året. Skåne menar att jordbruksmarken varaktigt skulle förändras.

– Grunden är att jordbruksmarken ska skyddas, säger Olof Liungman, enhetschef på länsstyrelsen.

”Snabbaste sättet att få mer el”

Grannlänet Halland beviljar ofta tillstånd. Här pekar man på att marken inte förstörs, utan kan brukas när solcellerna tas bort. 

– Vi säger oftast ja, det är det snabbaste sättet att få mer el, poängterar Per Leander, miljövårdsdirektör i Halland.

Förra året fick 65 solparker avslag från länsstyrelserna. De hade kunnat ge hushållsel som räcker till 260 000 hushåll.

Just nu väntar nära 200 solparker på tillstånd. De skulle kräva motsvarande en tusendel av all jordbruksmark i Sverige och kan årligen ge 4-5 TWh, lika mycket som de två nya SMR-kärnkraftsreaktorer Vattenfall funderar på att bygga i Ringhals. Solkraften tar 1–2 år att bygga. SMR-reaktorerna minst tio år.

Överklagat till högsta instans

På Svedberga gård i Skåne vill nye ägaren sätta upp solceller på 230 hektar åkermark.

Länsstyrelsen sa nej, men i miljödomstolen fick gården tillstånd. Nu har länsstyrelsen överklagat till högsta instans. Ägaren European Energy menar att marken räcker till både jordbruk och elproduktion.

– Vi förstör inte åkermarken. Vi odlar vall mellan rader av solpaneler, efter 30 år när parken tas ur bruk är den prima åker igen, säger projektchef Peter Braun.

Olof Ljungman vid Skånes länsstyrelse efterlyser tydligare direktiv från lagststiftaren:

– Vi tycker regeringen ska sätta ner foten. När ska vi bevara jordbruksmark och när är det okej att bygga elproduktion?