Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Uddevallabon Lars-Erik Larsson tycker att det är självklart att myndigheter ska betala dröjsmålsränta. Foto: SVT

Staten kan få betala dröjsmålsränta vid sena betalningar – prövas av HD

Uppdaterad
Publicerad

Det kan bli enklare att begära dröjsmålsränta när myndigheter är sena med utbetalningar till privatpersoner, samtidigt som det kan få stora konsekvenser för staten. Uddevallabon Lars-Erik Larsson fick vänta ett halvår på sina pengar från Kronofogdemyndigheten.

– Just nu känns det otroligt bra. Jag ser fram emot den här upplösningen i Högsta domstolen.

När Lars-Erik Larssons pengar dröjde, cirka 300 000 kronor som myndigheten hade drivit in åt honom, ville han och ombudet stiftelsen Centrum för rättvisa att staten skulle ersätta honom med dröjsmålsränta enligt räntelagen.

– Uppfattningen har tidigare varit att staten inte behöver följa den här lagen, så när myndigheter är försenade med att betala pengar till privatpersoner behöver man inte betala dröjsmålsränta. Vi menar att samma regler bör gälla oavsett om det är en myndighet eller privatperson som är i dröjsmål, säger Erik Scherstén på stiftelsen Centrum för rättvisa. 

Vill ha ett klargörande

Enligt en tidigare HD-dom kan lagen tillämpas på staten vid mer avtalsliknande situationer, men i det här fallet handlar det om mer generell myndighetsutövning. 

Tingsrätten tyckte inte att den gick att använda och Lars-Erik Larsson fick skadestånd på runt 1 000 kronor istället för dröjsmålsränta. I vintras gjorde hovrätten en annan bedömning och staten dömdes till betala 8 600 kronor i dröjsmålsränta.

För att få ett klargörande i vilken omfattning staten ska följa räntelagen överklagade staten domen till Högsta domstolen som nu beslutat att pröva frågan.

– Om Högsta domstolen meddelar en dom som går på samma linje som hovrätten så kommer vanliga privatpersoner som fått vänta länge på betalningar från myndigheter att ha en möjlighet att faktiskt kräva dröjsmålsränta, säger Erik Scherstén.  

Kan bli betungande

Och det här, menar Justitiekanslern, som representerar staten, kan medföra konsekvenser. Enligt överklagan hanterar Kronofogden fem miljoner utbetalningar årligen till enskilda.

– Det är en oerhört stor mängd betalning som sker varje dag från våra myndigheter och ut. Det skulle bli väldigt betungande för staten om det skulle utgå dröjsmålsränta generellt sett vid alla förseningar, säger justitiekanslern Mari Heidenborg. 

Istället vill de se att skadeståndslagen ska fortsätta gälla, vilket enligt Centrum för rättvisa innebär att man måste visa sin ekonomiska skada vilket är svårt.

– Jag förstår det ur den enskildes perspektiv, men inte desto mindre tycker vi att det är viktigt att få det här principiellt prövat, säger Mari Heidenborg.

Högsta domstolen räknar med att hålla huvudförhandlingen i november eller december.

Dröjsmålsränta är en ränta som ska erläggas vid försenad betalning av en fordran.

Dröjsmålsräntan kan ses som en form av sanktion vid dröjsmål. Den bestäms enligt räntelagen och är lika med riksbankens referensräntan plus åtta procentenheter (6 § räntelagen).

Källa: lagen.nu

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer