Stora etniska motsättningar – Bakgrund till konflikten i Kosovo

Uppdaterad
Publicerad

När serbiens president, Slobodan Milosevic inledde en nationalistisk politik för en centraliserad jugoslavisk stat under serbisk dominans avskaffade han 1989 de flesta av Kosovos rättigheter.

Milosevic politik blev startskottet till Jugoslaviens sammanbrott och kriget i Bosnien-Herzegovina. Under tiden blev relationerna mellan den albanska befolkningen i Kosovo och den jugoslaviska centralmakten allt sämre.

1996 började Kosovoalbanernas armé UCK en väpnad kamp för självständighet. Både UCK och den jugoslaviska armén gjorde sig skyldiga till mord på civila. Men det är omtvistat om den etniska rensningen påbörjades vid denna tidpunkt.

Inför hotet om ännu ett krig på Balkan hotade FN:s säkerhetsråd med att låta NATO bomba de serbiska trupperna i Kosovo om inte våldet tog slut. Milosevic gick motvilligt med på FN:s krav och i november 1998 anlände observatörer från den europeiska organisationen OSSE till Kosovo.

NATO attackerar

Våldet upphörde emellertid inte utan provokationer från både UCK och serberna ledde till att Milosevic istället skickade fler trupper till Kosovo. NATO hotade än en gång med flygangrepp. När serberna inte drog tillbaka sina trupper, lämnade OSSE Kosovo den 20 mars. Tre dagar senare inledde NATO – utan FN:s godkännande – ett 77 dagar långt bombkrig av Serbien och Montenegro.

Under bombningskampanjen drevs 850 000 kosovoalbaner på flykt från Kosovo. Flertalet av dessa återvände när Milosevic till slut gick med på ett FN-beslut om att dra tillbaka de serbiska trupperna, och lämna över ansvaret för Kosovo till den internationella fredsstyrkan KFOR. Samtidigt gick UCK med på att lägga ner sin väpnade kamp och låta sig avväpnas. I samband med att de kosovoalbanska flyktingarna återvände utsattes de andra minoriteterna för hämndaktioner och två tredjedelar av serberna, montenegrinerna och bosniakerna lämnade Kosovo.

Kosovoalbaner och serber lever idag därför åtskilda åt av KFOR för att förhindra att våldet ska bryta ut igen. Men hotet om våld är konstant närvarande och flera människor på båda sidor har skadats och dödats i mindre våldsaktioner sedan 1999. Den 17 mars 2004 blossade emellertid våldet upp i större skala igen när flera personer dödades i de värsta våldsaktionerna mellan kosovoalbaner och serber sedan KFOR anlände till Kosovo.

Den serbiska befolkningen i Kosovo lever idag i enklaver under skydd av KFOR-styrkorna. Det är bara i norra Mitrovica och i norra Kosovo som gränsar till Serbien som den serbiska befolkningen lever utan militärt skydd.

Mitrovica

Staden Mitrovica ligger i den norra delen av Kosovo. Dess fullständiga namn är Kosovska Mitrovica och betyder Mitrovica i Kosovo eftersom att det finns fler städer med samma namn i det forna Jugoslavien, exempelvis Sremska Mitrovica som ligger i Serbien.

Mitrovica är en av de äldsta bosättningarna i Kosovo och nämns i skrifter från medeltiden. Namnet kommer av personnamnet Dmitri som heter Mitar på serbiska . Mitrovica fick sitt namn på 1300-talet efter Sankt Demetrios. När Kosovo styrdes av de osmanska turkarna var Mitrovica en ganska typisk liten orientalisk stad och det var inte förrän under 1800-talet som den utvecklades och växte i samband med att man hittade järnmalm i området.

Mitrovica står idag som en symbol över situationen i Kosovo eftersom staden delas av floden Ibar i en albansk och en serbisk sida. På den serbiska sidan bor idag endast ett fåtal kosovoalbaner medan det inte bor några serber alls på den södra kosovoalbanska sidan. Broarna över floden bevakas idag av KFOR-soldater för att förhindra någon av sidorna från att ta sig över till den andra eftersom det genast skulle leda till våld. Redan innan kriget 1999 levde de flesta serber och albaner för sig själva, men situationen var ändå sådan att man kunde röra sig fritt och umgås över de etniska gränserna. Det är inte möjligt idag. När NATO började sina flygbombningar av Kosovo tog de serbiska invånarna i Mitrovica över den norra delen av staden och fördrev alla kosovoalbaner. I juni 1999 var staden i stort sett tömd på alla kosovoalbaner enligt OSSE.

När alla de tusentals kosovoalbaner som fördrevs från Kosovo i samband med kriget 1999 återvände hem fann man att den södra delen av Mitrovica som serberna hade övergivit, hade plundrats och förstörts. De etniska motsättningarna har därefter fortsatt och den 17 mars 2004 blossade våldet återigen upp i Mitrovica, när kosovoalbaner gick till angrepp mot KFOR-soldaterna som bevakade broarna över till den serbiska delen av staden.

Källa: UR

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.