Det viktigaste argumentet för ett Natomedlemskap är att Sveriges säkerhetspolitiska läge försämrats kraftigt efter Rysslands invasion av Ukraina och den ryska statsledningens krav på vetorätt över grannländers säkerhetspolitiska vägval. Sveriges behov av skydd inom en försvarsallians har ökat, menar Natoanhängarna.
Snabb process ifrågasätts
Motståndarna ifrågasätter dock varför den här processen måste gå så fort? Natoförespråkarna menar att det säkerhetspolitiska läget är akut och att Sverige därför måste agera snabbt. En annan viktig förklaring är att Finland driver på vilket sätter press på den svenska regeringen att följa efter.
Finlands regering menar att ett svenskt och finländskt Natomedlemskap ökar stabiliteten i regionen. Det är också det vanligaste argumentet från svenska Natoanhängare – ”ett Natomedlemskap ökar Sveriges säkerhet”. Det är också viktigt, menar de, att Sverige och Finland tar detta steg tillsammans på grund av det omfattande säkerhetspolitiska samarbetet mellan länderna.
Försvargarantier – trygghet eller risk
Natos klausul om ömsesidiga försvarsgarantier innebär en avskräckande effekt för en potentiell angripare. Den som angriper Sverige skulle riskera att hamna i krig med 30 västländer, däribland USA.
Klausulen om ömsesidiga försvarsgarantier används också av Natomotståndarna. De varnar för att svenska soldater i framtiden kommer att skickas till fjärran konflikter som inte alls berör Sverige. Natokritikerna menar också att fortsatt alliansfrihet är bästa sättet att långsiktigt främja avspänning och fred och att alliansfriheten skapar bättre förutsättningar för Sverige att bedriva en självständig utrikespolitik.
Kärnvapen het fråga
Kärnvapen är en annan stridsfråga kopplad till ett svensk Natomedlemskap. Kärnvapen är det yttersta medlet i Natos avskräckningsförmåga. Som medlem i Nato åtnjuter man detta skydd. Men svenska politiker, inte minst till vänster, har länge engagerat sig i nedrustningsfrågor och för många är det därför oacceptabelt att ta steget in i en allians som ytterst bygger på kärnvapenavskräckning. Som medlem i Nato skulle det också bli svårare för svenska regeringar och politiker att driva frågor som rör kärnvapennedrustning.
En annan fråga är om Natos kärnvapen ska kunna lagras på svenskt territorium, ett argument som ofta förs fram av Natomotståndare. Här ska man dock komma ihåg att flera andra Natoländer har fått undantag.
Sällskap med Ungern, Turkiet och USA
Det handlar också om vilket sällskap Sverige får i Nato. Alliansen har 30 medlemmar, men kritiken från Natomotståndarna riktas in mot länder som Ungern och Turkiet. Det här lyfts ofta fram av kritikerna som inte alls vill se Sverige i en militär allians med ett land som Turkiet, med ett auktoritärt presidentstyre och bristande rättsstatlighet.
Donald Trump är ett annat argument som används av Natomotståndarna. Hur mycket kan man lita på Nato om Trump blir återvald som amerikansk president? Frågan är dock hur mycket det skiljer sig från dagens situation i och med att Sverige redan bygger en stor del av sin säkerhetspolitik på samarbete med USA och en förhoppning om att USA ska ställa upp om Sverige attackeras.
EU som alternativ
EU:s försvarssamarbete har också lyfts som ett alternativ till ett Natomedlemskap. Lissabonfördragets försvarsklausul om att EU-länder ska bistå varandra i händelse av militärt angrepp uppfattas inte som lika tungt som Natostadgan. Många EU-länder är dessutom sedan länge Natomedlemmar och har hittills haft ett begränsat intresse av att bygga upp en parallell försvarsorganisation inom EU.