Svår balansgång i migrantfrågan för Serbien

Publicerad

Antalet migranter som söker sig till EU via Serbien har ökat lavinartat på bara ett år. Nu efterfrågar Serbien internationell hjälp och vill att EU löser frågan så snart som möjligt.

Mottagningen av migranter kostar Serbien 15.000 euro dagligen och kommer bara att bli dyrare – det är pengar landet inte har budgeterat för, säger social- och arbetsmarknadsminister, Aleksandar Vulin, som nu vill ha internationell hjälp för att klara av mottagningen.

– Våra grannländer och framförallt EU måste komma fram till vad de ska göra av de här människorna, säger han.

Ministern uttalade sig under ett besök i staden Preševo, dit ungefär 5.000 migranter i månaden kommer efter att ha korsat den makedonsk-serbiska gränsen i söder. Många söker asyl, men vill vidare till västra och norra Europa och lämnar Preševo innan de har fått något svar på sin ansökan.

Nu riskerar de att hamna i ett limbo sedan Makedonien underlättat för migranter att resa till Serbien och Ungern samtidigt stänger gränserna – och Serbien hamnar i kläm mellan sina grannländers olika politik vad gäller migranterna.

– Man vill att vi ska stänga gränsen och man vill att vi ska låta migranterna passera. Vi kan inte göra både och, säger Aleksandar Vulin.

”Migranter vill inte stanna här”

Serbien har fördömt Ungerns kamera- och larmförsedda stängsel och sagt att murar inte ska lösa problem i det 21:a århundradet samt att Serbien inte kommer att ”skydda sig från sina grannar eller det mänskliga lidandet”, men har samtidigt förstärkt övervakningen av landsgränserna med både personal och värmekameror från Tyskland, Österrike och Ungern.

Landet, som hoppas gå med i EU inom några år, har hittills varit månt om att uttrycka sig milt och tålmodigt i migrantfrågan. Regeringen har försäkrat att den kommer att göra allt för att migranternas rättigheter och behov ska bli tillgodosedda.

Men det finns också en underton av irritation gentemot EU:s hantering av frågan och man är noga med att påpeka att det här egentligen inte är något Serbien ska behöva handskas med – vi är ett transitland, migranterna vill inte stanna här, brukar det heta.

– EU är skyldigt både oss och migranterna mycket mer hjälp och mycket mer medlidande, säger Vulin.

”Utgör en risk för lokalbefolkningen”

Den serbiska regeringen har också fått lugna lokala politiker och befolkningen i de gränsstäderna dit migranter kommer, som oroar sig över situationen. I norr, nära gränsen till Ungern, stannar många migranter till i den lilla staden Kanjiža med 10.000 invånare. Där planerar regeringen att bygga ett administrativt centrum dit de som skickas tillbaka från Ungern kan vända sig, men de lokala politikerna har spretat emot.

– Det kommer att belasta vår budget och utgör en risk för befolkningens säkerhet, säger lokalpolitikern, Mihalj Bimbo, som istället vill ha fler poliser och mer kameraövervakning i området.

Aleksandar Vulin svarade med att regeringen skulle se till att både migranter och invånare i staden ska få det de behöver ”för att leva normalt”.

I en annan nordlig gränsstad, Subotica, planerar man att rusta upp en övergiven tegelfabrik som migranterna använt som tillhåll.

– Gör vi inte det kommer det vara migranter i varenda park och då kommer vi fråga oss vad de gör här och varför vi inte kan promenera med våra barn i parkerna. Vi kommer att gå och undra om det är smittsamma sjukdomar i omlopp, sa ministern.

”Vi kan strunta i en politisk lösning och bygga murar istället”

De lokala politikerna i gränsstäderna har uttryckt oro för vad migrantvågen betyder för dels ekonomin, dels säkerheten. Det har även statssekreteraren Aleksandar Nikolić gjort. I en intervju med tidningen ”Danas” säger han att det bland migranterna kan finnas krigsbrottslingar och de som är involverade i organiserad brottslighet och han gör en koppling till den påstådda etableringen av extremistorganisationen IS i forna Jugoslavien.

– Det här är något vi måste vara försiktiga med, det internationella samarbetet måste bli mer effektivt. Jag tror inte att Serbien skulle kunna bli ett terroristmål, snarare en bas för terrorister, och det är inte mindre farligt.

Aleksandar Vulin säger att det finns två sätt att lösa migrantkrisen – att antingen hjälpa migranterna i Nordafrika eller låta dem komma till de EU-länder dit de är på väg.

– Den tredje lösningen, som jag inte ens vill tänka på, är att strunta i att komma fram till en politisk lösning och istället bygga murar så får de stanna där de råkar befinna sig. Det är inte vad Serbien vill, det är inte ett alternativ och det kommer inte att hända. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.