Forum

Risk för ökad segregation

Uppdaterad
Publicerad

Risken för värre boendesegregation är uppenbar om nyanlända inte lättare kan ta sig in på arbetsmarknaden, slås fast i en expertrapport.

Bostad och arbete är centrala delar av en väl fungerande integrationspolitik, konstaterar Expertgruppen för offentlig ekonomi (ESO) som har studerat hur den svenska boendesegregationen har utvecklats 2000-2012.

Detta är gjort genom att mäta andelen utrikes födda grannar som en person möter i sitt bostadsområde.

#BOSTADSÖKES

Under perioden förblev boendesegregationen i stort sett oförändrad för utrikes födda, enligt ESO. Det gäller i stort sett även inrikes födda, med skillnaden att den gruppen har avsevärt färre utrikes födda grannar.

Stora skillnader

En slutsats är att boendesegregation till större del kan förklaras av etnicitet snarare än demografiska och socioekonomiska faktorer.

Mellan olika grupper utrikes födda finns stora skillnader. De från Mellanöstern och Afrika har flest utrikes födda grannar och tenderar också i större utsträckning bo nära landsmän. Det är tänkbart, menar ESO, att personer från Mellanöstern och Afrika till exempel inte vet lika mycket om arbets- och bostadsmarknaden som andra grupper.

Ett sätt att minska segregationen vore att mer blanda olika upplåtelseformer inom samma bostadsområde, tycker ESO som också betonar sambandet mellan segregation och arbete – och ifrågasätter att enbart traditionella introduktions- och utbildningsprogram erbjuds de kommande stora grupperna av flykting- och anhöriginvandrare:

”Sänk trösklarna”

”En policyslutsats blir därför att strukturella förändringar i syfte att sänka trösklarna för inträde på arbetsmarknaden för nyanlända förmodligen är nödvändiga.”

ESO höjer varningsflaggan för följden av passivitet från beslutsfattarna:

”Om inte inträdet på arbetsmarknaden för nyanlända underlättas är risken uppenbar att den etniska boendesegregationen, och dess konsekvenser kommer att förvärras under kommande årtionde”.

Se hela seminariet i Rosenbad i klippet ovan

Ur programmet:

I rapporten Boende med konsekvens – en ESO-rapport om bostadssegregation och arbetsmarknad studerar forskarna Lina Aldén och Mats Hammarstedt den svenska bostadssegregationens utveckling och betydelse.

Efter att rapporten presenterats följer en diskussion om hur förändringar på bostads- och arbetsmarknaderna kan underlätta integrationen av utrikes födda.

På seminariet medverkar bland andra:

Lina Aldén docent Linnéuniversitetet

Mats Hammarstedt professor Linnéuniversitetet

Jan Edling, analytiker Flexicurity

Micael Nilsson expert Boverket

Elisabeth Svantesson, riksdagsledamot (M)

Conny Wahlström statssekreterare (MP)

Moderator: ESO:s ordförande Hans Lindblad

Fakta: Utrikes födda

2015 var mer än 1,5 miljoner personer boende i Sverige födda utomlands. Därutöver hade över 700 000 personer födda i Sverige minst en utrikes född förälder.

Därmed hade drygt 2,2 miljoner personer utländsk bakgrund (i meningen att antingen de själva, eller minst en av föräldrarna, föddes utomlands). Andelen är något högre än den genomsnittliga andelen utrikes födda i OECD-länderna.

Under de närmaste åren väntas antalet personer som invandrar till Sverige öka kraftigt, enligt prognoserna.

Källa: Boende med konsekvens – en ESO-rapport om bostadssegregation och arbetsmarknad

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

#BOSTADSÖKES

Mer i ämnet