42-årige Zaniar Matapour är misstänkt för dådet i Norge. Nu kopplas han till en känd norsk islamist, rapporterar flera medier. Foto: OLIVIER MORIN/AFP/TT

Terrormisstänkt man kopplas till känd norsk islamist

Uppdaterad
Publicerad

Efter helgens våldsdåd i anknytning till Pridefestivalen uppger källor till flera medier att den terrormisstänkta Zaniar Matapour, 42 år, haft kontakt med ledaren för en islamistisk organisation. Mannen är tidigare dömd för att ha skjutit mot en judisk församlingslokal.

– De var tidigare grannar, bekräftar Matapours advokat utan att ge fler detaljer.

Efter skottlossningen natten mot lördag som berövade två personer livet har Matapour varit frihetsberövad.

Under måndagen rapporterar ett stort antal medier, inklusive Aftenposten och NRK, att han ska ha befunnit sig i kretsen runt Arfan Bhatti – som 2012 var med och skapade organisationen Profetens Ummah.

Redan samma år, enligt norska public service NRK, utreddes gruppen av den norska säkerhetspolisen PST efter att ha hotat med ”ett nytt 22 juli” – datumet för den högerextremistiska terrorattacken på Utöya och i Oslo.

NRK rapporterar vidare att Bhatti, den 14 juni i år, publicerade en bild på en brinnande prideflagga i sociala medier. På hans dåvarande profilbild fanns dessutom ett citat som uppmanade till att döda homosexuella.

Arfan Bhatti var med och skapade organisationen Profetens Ummah. Arkivbild. Foto: Vidar Ruud/NTB/TT

Männen ska ha åkt bil tillsammans

På en presskonferens i helgen uppgav PST att Matapour och Bhatti nyligen färdades i samma bil i anslutning till en demonstration mot en koranbränning. En uppgift som Matapours försvarsadvokat John Christian Elden inte kommenterat ytterligare än att att skriva till TV 2:

“Min klient blev varken anmäld eller gripen under bilturen så vitt jag vet.” 

Advokaten uppgav även att han inte har några detaljer – förutom att männen varit grannar – om relationen mellan hans klient och Bhatti.

Matapour tidigare känd av polisen

Så sent som i maj hade PST kontakt med Matapour efter att han, enligt deras uppgifter, visat intresse för yttringar som upplevdes kränka islam. 

– Det ansågs inte i dessa samtal att gärningsmannen hade våldsintentioner, men PST är medveten om att gärningsmannen har haft utmaningar kopplade till psykisk hälsa, sade Børge Enoksen på Oslopolisen på söndagen. Det rapporterar TT.

Landets justitieminister har meddelat att både polisen och PST ska granskas över hur de hanterat den information de tidigare haft om Matapour.

SVT söker intervju med kammaråklagare Ingvild Myrold.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Den misstänkte gärningsmannen är känd av norska säkerhetspolisen sedan tidigare. Foto: TT/NRK

Detta vet vi om den misstänkte gärningsmannen i Oslo

Zaniar Matapour är norsk medborgare men kommer från Iran. Han kom till Norge på 90-talet som 12-åring och är idag bosatt i Oslo.

42-åringen har varit känd av polisen sedan 2015 på grund av sina kopplingar till ett extremt islamistiskt nätverk i Norge. Polisen ska senast i maj ha haft kontakt med honom, men utan att få indikationer på att han planerade någon våldsaktion.

Zaniar Matapour har en historia av brottslighet bakom sig, bland annat narkotikabrott och brott mot knivlagen.

År 1999 blev han dömd till fängelse för en knivattack på en nattklubb. I domen tog rätten hänsyn till hans ”uppenbara psykiska problem”, skriver NRK.

I samband med att han dömdes för narkotikabrott 2016 uppgav både Zaniar Matapours försvarare och en familjemedlem att han lider av paranoid schizofreni. I andra rättsdokument framgår att han utöver detta haft andra psykiska problem.

Efter helgens dödliga skottdåd i Oslo misstänks han nu för mord, mordförsök och terrorbrott. Polisen utreder dådet som ett terrorbrott, men utesluter inte andra motiv.

Zaniar Matapour ska på lördagseftermiddagen ännu inte ha velat förklara sig, enligt åklagaren.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.