Demonstranter protesterar mot den belarusiska regimen på söndagen. Foto: AP/TT

200 regimkritiker gripna i Belarus

Uppdaterad
Publicerad

Fler än 200 regimkritiker har gripits i samband med demonstrationer i Belarus, de flesta av dem i huvudstaden Minsk, uppger regeringen. Protesterna genomfördes trots hot från polisen om att skarpa skott kan avlossas.

Den belarusiska oppositionen har sedan det starkt kritiserade presidentvalet den 9 augusti krävt att den auktoritäre ledaren Aleksandr Lukasjenko avgår.

Oppositionsledaren och presidentkandidaten Svetlana Tichanovskaja, som befinner sig i exil i Litauen, manade till fortsatt fredliga protester på söndagen.

”Vi slutar först när varje politisk fånge frigetts, när rättsväsendet börjar försvara folket och rättsstaten och då rättvisa val åter hålls i Belarus”, skrev hon i ett uttalande.

Tiotusentals demonstranter

Ryska nyhetsbyrån Interfax uppskattade att omkring 30 000 människor gav sig ut för att demonstrera i Minsk.

Det innebär att många trotsade polisens hot om att använda dödligt våld mot demonstranter. I veckan sa en högt uppsatt polisföreträdare i belarusisk statlig tv att skjutvapen med skarp ammunition kan komma att användas mot oppositionella som demonstrerar framöver.

Enligt inrikesdepartementet sköt polis varningsskott med gummimantlad ammunition på söndagen.

– Det finns ingen återvändo. Om de börjar skjuta skulle ännu fler ge sig ut på gatorna, sa Anzjela Krasovskaja som demonstrerade i Minsk.

Begränsad telefoni

Telefonin drabbades av kraftiga störningar på söndagen. Mobiloperatören MTS Belarus uppgav att den beordrats att begränsa nätverket för att ”upprätthålla rikets säkerhet”.

Fler än 13 000 människor har gripits i Belarus sedan valet, däribland en rad tongivande oppositionsföreträdare, och många rapporter finns om misshandel och tortyr i polisarrester och häkten.

EU har enats om sanktioner mot Belarus och har uttalat att Aleksandr Lukasjenko inte längre betraktas som landets rättmätige president.

Protesterna i Belarus

Belarus president Aleksandr Lukasjenko har suttit vid makten i den tidigare Sovjetrepubliken sedan 1994, och brukar kallas Europas sista diktator.

Efter presidentvalet den 9 augusti 2020 – då Lukasjenko utropade sig till segrare och hävdade att han vunnit 80 procent av rösterna – utbröt protester av en omfattning som inte skådats sedan Sovjetunionens upplösning.

Valet var enligt bedömare inte demokratiskt. Oppositionsledare greps före valet och det finns en rad rapporter om valfusk.

Tusentals personer har sedan dess gripits och vittnesmålen om polismisshandel och tortyr är många.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.