Varje morgon har medfört en undran vilket beslut han twittrat ut under natten, alltifrån att förbjuda transpersoner i det militära till att förolämpa demokratiskt valda ledare och beundra diktatorer.

Under sitt första år har han eldat på konflikten i Mellanöstern genom att erkänna Jerusalem som Israels huvudstad, han har mött Nordkoreas eskalerande hot om kärnvapenkrig med förolämpande tweets, skurit bort bistånd till kvinnorättsorganisationer, lämnat FN:s klimatavtal, skrotat flera handelsavtal och ifrågasatt principen om ömsesidigt skydd för Nato-medlemmar och dess allierade. 

Trump har stöd för sin politik

Resultatet har blivit ett USA med allt mindre internationell makt. Som i ett kalejdoskop tonar ett nytt globalt mönster fram, där Ryssland och Kina stärker sin makt i en tid då USA vänder sig inåt.

Det är viktigt att hålla i minnet att Donald Trump genomdriver en politik med starkt stöd hos sina kärnväljare. Trumps väljare är nöjda och kring 90 procent säger att de skulle rösta på honom igen om det var val i dag – han har sänkt skatterna, ekonomin går som tåget och arbetslösheten fortsätter att sjunka.

Krig mot medierna

Trump har också flyttat gränserna bortom det anständiga i det offentliga samtalet. Han har utsett medierna till sin huvudsakliga fiende och opposition. Detta journalistförakt hörs i allt fler länder, Trumps utfall om fake news ger eko i Turkiet, i Tanzania, Filippinerna, Tjeckien och i Ryssland.

Ledare sanktionerar ett hat mot journalister och därmed mot en av demokratins grundpelare, respekten för press-och yttrandefrihet. Det dödliga våldet mot kvinnliga journalister ökade under 2017. 

Flera afrikanska länder, bland annat Tanzania har infört lagar mot cyberkriminalitet. Under förevändning att kontrollera nätet från avarter som barnpornografi förbjuder också de nya lagarna kritik av presidenten. En ung bloggare i Tanzania dömdes till tre års fängelse för att han på Facebook kallat president John Magufuli” imbecill” efter att Magufuli medverkat i en tv-show.

Liberala världsordningen hotad

Professorn i statskunskap Sverker Gustafsson varnade i höstas på Institutet för framtidsstudiers seminarium om en post-global värld att den liberala världsordningen aldrig varit så hotad som nu. 60 länder har stiftat lagar mot demokratiska principer enligt ”International center not-for-profit”.

USA:s kursändring under Trump är ett symptom på en större konflikt: inte sen kapitalismen stod mot kommunismen har vi haft en så tydlig konflikt som nu när globaliseringen ställs mot nationalismen.

I hela världen skapar globaliseringen, digitalisering och urbaniseringen nya vinnare och många förlorare – deras oro och rädsla blir en grogrund för högerpopulistiska och främlingsfientliga krafter.

Sverige inte immunt

Fattigdomen minskar visserligen i världen men ett fåtal rika blir allt rikare, inkomstskillnaderna växer, lågutbildade ställs mot högutbildade, stad mot landsbygd. Många människor känner sig helt enkelt pessimistiska.

Sverige är inte immunt, en Ipsosmätning visar att 43 procent av svenskarna tycker att det var bättre förr, det är en rekordhög siffra. Det tyder på en tilltagande känsla av nostalgi, när nutiden ter sig obegriplig är det enklare att längta tillbaka till en tid då världen inte trängde sig på.

Såväl politiska partier och medierna behöver vara relevanta för hela landets befolkning och den verklighet de befinner sig i. Det var det amerikanska politiker och medier misslyckades med, förutom Donald Trump. Han fångade skickligt upp frustrationen hos ”det glömda folket” men talar lika skickligt och i kodade rasistiska termer till vita väljares frustration över att inom överskådlig tid bli till en minoritet bland andra i USA.

EU får nya allierade

Supervalåret i Europa blev inte det nationalistiskta triumftåg som man hade spått. Valen i Tyskland, Nederländerna och Frankrike vanns av liberala mittenpartier även om de nationalistiska krafterna fortfarande är starka.

I Frankrike led etablerade partier som socialister och konservativa förödmjukande valförluster mot nykomlingen Emmanuel Macron, en EU-vänlig demokrat med växande popularitetssiffror.

Med ett USA som vänder världen ryggen så växer nya allianser och ledare fram.

FN:s Parisavtal har visat sig vara helt otillräckligt, världen förbereder sig på att möta tempereraturhöjningar på mer än 1,5 grader, hoppet står till att företag, civilsamhälle och städer tar långt större krafttag än vad Parisavtalet bjuder.

Kinas ledare kliver fram

När USA lämnar klimatförhandlingarna så kliver Kina fram istället och tar ledarskapet på klimatområdet, skrotar planerade kolkraftverk på hemmaplan eftersom deras medborgare inte kan andas längre. Men Xi Jinping är inte enbart den klimatengagerade, frihandelsvänliga ledare som världen gärna vill se, han stärker sin makt på hemmaplan i en personkult som inte setts sedan Maos dagar.

EU har börjat hämta sig från chocken att Storbritannien lämnar unionen och drar nytta av ett alltmer isolerat USA.  Japan, Argentina, Brasilien och Kanada är några som vänder sig till Europa i en tid då USA ser frihandel som en förlustaffär.

Nya handelsavtal förhandlas fram på bred front för att ersätta de som USA skrotat. Japan och EU är i princip i hamn med ett handelsavtal, som väntas öka bland annat exporten av griskött till Japan med 140 procent.

EU startar gemensam militär fond

EU-länderna började 2017 ett historiskt försvarspolitiskt samarbete som kommer att att fördjupas nästa år, något som hade varit otänkbart för bara tre år sen. Svensk försvarsindustri kan komma att konkurrensutsättas.

Försvarsupphandlingsmyndigheter är hittills skyddade. Det är ett problem enligt EU. Det är inget bra resursutbyte. I rådande säkerhetsläge kommer det att krävas mera försvarsresurser anser EU-kommissionen och vill börja samordna och effektivisera olika länders försvarsstyrkor. ”More bang for the buck” som en högt uppsatt EU-byråkrat uttryckte saken i ett bakgrundssamtal.

Att 25 EU-länder enats om att bland annat starta en gemensam militär fond ska ses i ljuset av att man inte längre litar på att USA kommer beskydda Europa om Ryssland skulle anfalla.

Ljuspunkter under 2017

Det fanns ljuspunkter under 2017. Mot slutet av året stod det klart att terrororganisationen Islamiska Staten förlorat kriget om ett eget kalifat och anses besegrade – i alla fall för nu.  Från oron om att de skulle lägga stora landområden under sig i Mellanöstern återstår bara några fickor av territorium i Syrien.

Men även om landet börjar att byggas är Syrien långt ifrån ett fredsfördrag och försoning. Många bedömare varnar för att IS kommer omvandlas till en terrororganisation med våldsdåd som utförs i länder världen över.

Afrika befriades från ytterligare en bisarr ledare, Zimbabwes president Robert Mugabe, en av Afrikas sista frihetskämpar som förvandlats till diktator, avsattes i en oblodig kupp. Det var ännu en seger för Afrikas sammanslutningar som SADAC och AU som numera snabbt griper in vid statskupper och val som går överstyr, de vill inte riskera bilden av ett allt mer demokratiskt och framgångsrikt Afrika, och därmed skrämma bort investerare.

Men världen blev oändligt besviken på en nobelpristagare i fred, Burmas statskansler Aung San Suu Kyi som låter rohingier, burmesiska medborgare, fördrivas av landets militär i vad som kallats för ett folkmord.

2018 blir kvinnornas år

Och nu när vår vackra planet snurrar in i ett nytt år så är många spända på vilka politiska konsekvenser som 2017 års sociala revolution, #metoo-kampanjen, kommer att föra med sig.

Även om sociala medier får en stor del av skulden för polariseringen, nättrollens hat och desinformation i samband med demokratiska val så har #metoo visat vilken revolutionerande positiv kraft sociala medier kan rymma när människor går samman för humanism, jämställdhet och rättvisa.

I USA till exempel mobiliserar rekordmånga kvinnor för att bli politiker och för att ställa upp i mellanårsvalen. ”Kan Donald Trump utan erfarenhet från politiken blir president så kan jag väljas in i kommunfullmäktige i New York” som en ung kvinnlig kandidat sa till SVT i våras. 

Året som började med bilden av en nybliven president Trump som omgiven av en rad manliga ministrar skrev under ett förbud för bistånd till kvinnoorganisationer, slutade i ett globalt kvinnouppror.

2018 blir kvinnornas år.