Det fredsavtal som slöts mellan Storbritannien och Irland för 25 år sedan utgjorde början till slutet på den våldshärjade period som kommit att kallas ”The Troubles” i Nordirland.

På ena sidan stod katoliker som ville se ett enat Irland, på den andra stod protestanter som ville behålla banden till Storbritannien. Över 3 700 personer dödades under den 30-årsperiod när striderna var som värst.

Bensinbomber i Derry

Att 25-årsdagen för avtalet rör upp känslor blev på måndagen tydligt. Inför årsdagen hade över 90 olika parader och manifestationer anmälts och godkänts av den lokala polisen. Andra tog sig friheten att demonstrera utan tillstånd, varpå våldsamheter utbröt på sina håll.

”Våra poliser har attackerats i Creggan med bensinbomber och andra föremål när de var på plats vid en icke föranmäld påskparad. Inga personskador har rapporterats för närvarande”, skrev polismyndigheten på måndagseftermiddagen.

Nordirländsk polis har även tidigare varnat för att väpnade republikaner kan komma att utföra attacker mot polis under påskhelgen.

”Vi föddes in i krigszonen”

För många nordirländare betyder dock årsdagen mer än ett tillfälle att demonstrera, den fungerar också som en påminnelse om vikten av fred.

Gleann Doherty var bara var sju månader när hans pappa dödades under den Blodiga söndagen 1972. Han minns hur soldater patrullerade gatorna och hur plötsliga vapenstrider inte alls var ovanliga medan han promenerade till skolan.

– Vi föddes in till den här krigszonen, så vi visste inget annat, säger han till SVT:s team på plats i Derry.

Såren från ”The Troubles” är svårläkta, berättar han, men allt är bättre än våldet.

– Min dotter har inte behövt uppleva det som jag upplevde. Hon har aldrig behövt se den brittiska armen på gatorna.

Hör Gleann berätta om sina minnen från striderna i Derry i klippet ovan.