Umm Imad bor mitt i mångmiljonstaden Kairo. Vattenpumpen i hennes hus fungerar inte längre sedan brunnen sinat. Nu måste hon hämta vatten på samma ställe som alla hennes grannar; direkt i floden.

-Vi dricker vattnet, lagar mat i det och tvättar i det. Barnen får ofta diarré, sedan blir de friska igen. Vi kokar vattnet när vi ska blanda medicin till de sjuka barnen, bara då, säger Umm Imad till Rapport.

Hon har inte långt till vattnet, huset ligger bara ett stenkast från flodstranden. Strax nedströms platsen där Umm Imad fyller sina kärl rinner avloppen från byns alla hus direkt ut i vattnet. I strandkanten flyter sopor omkring.

Floden är Nilen, omskriven redan för fyratusen år sedan på pyramidernas väggar och i bibeln. Världens näst största flod och den enda egentliga färskvattenkällan i hela Egypten.

Men Nilen innehåller inte mer vatten idag än på Moses tid, trots att uttaget är tusenfalt större. Enligt Egyptens regering är situationen kritisk. Redan år 2016 kommer vattnet i Nilen inte längre att räcka till den växande befolkningen.

-Det innebär inte att folk plötsligt kommer att börja dö av törst, men vi har redan sett hur det blossar upp konflikter om tillgången till vatten. T. ex. mellan bönder som behöver bevattning till sina åkrar, säger vattenkonsulten Khaled Abu Zeid.

Trots att Umm Imad bor mitt inne i Kairo finns det ingenting som är ordnat av myndigheterna. Avlopp och dricksvatten får de boende sköta helt utan inblandning eller övervakning. Den enda statliga närvaron är ett porträtt av president Mubarak som blickar ut över den skräpiga floden.

– Vi behöver verkligen både vatten- och avloppsledningar, men det är dyrt och vi har inte råd, konstaterar Umm Imad samtidigt som hon lagar mat till barnen.

Om nio månader har Egyptens befolkning ökat med ytterligare en miljon – en miljon till som hämtar sitt vatten ur Nilen.

Lena Pettersson