Det var flera saker som fick Sverige att gå med på en uppgörelse, men främst handlar det sannolikt om löftet om höjd rabatt på EU-avgiften och att formuleringar som skyddar medlen från att användas i strid med demokratiska värderingar står kvar i beslutstexten.

EU-toppmötet blev nästan det längsta hittills, bara det i Nice år 2000 ska ha pågått marginellt längre och få hade räknat med att det här skulle ta så lång tid, i går fick en ur den svenska delegationen inhandla en ny skjorta åt statsministern som inte packat för så här många dagars möten.

Omöjliga blev möjligt

Att ledarna till slut kunde enas kring ett coronastöd på 750 miljarder euro, omkring 7 700 miljarder svenska kronor och där bidragsdelen är på 390 miljarder euro, såg länge ut att vara omöjligt.

Den nya långtidsbudgeten ligger på omkring 1 075 miljarder euro för de kommande sju åren. Mindre än vad EU-kommissionen önskat, men mer än Sverige kom till Bryssel för att gå med på.

Men med rejält sockrade löften till länderna i den så kallade sparsamma gruppen, där Sverige ingår, lyckades man igår ändå hitta nya vägar framåt.

Beskedet om att den svenska rabatten på EU-avgiften blir kvar och årligen kommer att ligga på omkring 11 miljarder svenska kronor fick Löfven att svänga.

Kurz imponerad

Han ska under den stundtals hetsiga argumentationen ha fått beröm från Sebastian Kurz, Österrikes förbundskansler, som imponerats över statsministerns förhandlingsstil.

Och efter samtal med riksdagens EU-nämnd kunde Löfven gå med på ett beslut, detta trots att han åkte ned till mötet i Bryssel med förhoppningen om att helt kunna få bort bidragen och bara godkänna ett stödpaket med lån till de värst drabbade länderna.

Men regeringens beslut att gå med på avtalet har redan fått kraftig kritik, bland annat från vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt. På sociala medier skriver han ”mycket illa” och hotar med att göra en KU-anmälan.