Som om det inte vore illa nog att tusentals människor i en redan utsatt position nu får genomgå traumat att förlora det enkla tält man kallat sitt hem, så tillkommer också pågående coronasmitta bland migranterna. Foto: Panagiotis Balaskas/AP/TT

ANALYS: ”Kommer förvärra en redan giftig polarisering”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Tusentals desperata migranter med pågående coronasmitta och en skräckslagen lokalbefolkning. Dessutom i en tid när Grekland och Turkiet står på randen till krig i Medelhavet. Branden i flyktinglägret Moria riskerar att förvärra en redan våldsam polarisering i flyktingfrågan.

Tomas Thorén

Korrespondent, Turkiet

Redan innan branden lagt sig bland de hopträngda flyktingtälten inleddes giftiga spekulationer.

“Branden är en asymmetrisk krigshandling som organiserats av Turkiet”, skrev någon på Twitter.

Många andra likasinnade kommentatorer i sociala medier var blixtsnabba med att påstå att branden skulle vara anlagd av migranterna med avsikt för skapa kaos i det grekiska samhället.

Tvärsäkra uttalanden gör gällande att branden startade på flera ställen samtidigt och att turkisk media var ovanligt snabba att rapportera om saken, därmed skulle konspirationen vara förd i bevis.

Bland kommentatorerna från vänsterkanten är det istället många som välkomnar branden och menar att det hela är en ynnest, på grund av de urusla förhållandena i lägret.

”Som om det inte vore nog: pågående coronasmitta”

Exakt vad som har orsakat branden vet vi i nuläget ingenting om. Men en sak är säker. Händelsen kommer att förvärra en redan giftig polarisering i flyktingfrågan i Grekland och kanske också vidare i Europa.

Som om det inte vore illa nog att tusentals människor i en redan utsatt position nu får genomgå traumat att förlora det enkla tält man kallat sitt hem, så tillkommer också pågående coronasmitta bland migranterna. Förra veckan konstaterades de första fallen i lägret och hittills har 35 personer testats positivt för covid-19.

Det skruvar upp den redan infekterade situationen till en helt ny nivå av rädsla bland lokalbefolkningen på Lesbos, som i värsta fall kan resultera i handgripliga fientligheter mot migranterna.

När den största vågen av flyktingar nådde den grekiska ö-världen 2015 var jag på plats på Lesbos. Många öbor arbetade då ideellt med att hantera flyktingmottagandet.

Jag minns särskilt en kvinna som drev en taverna och tillagade fyllda paprikor i köket samtidigt som hon på telefon arrangerade bussar för migranterna som just anlänt till en närliggande strand i överfulla gummibåtar.

Men redan då fanns det också delar av lokalbefolkningen som intog en restriktiv hållning och menade att situationen var ohållbar för den lilla ön. Sedan dess har klimatet hårdnat på Lesbos och i Grekland, precis som på många andra håll i Europa.

”Skräms med hot om våld”

Tidigare i år syntes en grupp maskerade män med påkar i händerna skrämma slag på migranter som anlände till Lesbos. Journalister som bevakat flyktingfrågan på ön har blivit bortskrämda med hot om våld.

Greklands premiärminister Mitsotakis regering har anklagats för att åsidosätta asylrätten och riskera människors liv med den nya linjen om allt hårdare tag mot dem som försöker ta sig till Grekland.

Samtidigt har Turkiet försökt använda flyktingfrågan till sin fördel i förhandlingsspelet med Europa, senast i det kontroversiella utspelet om att öppna landgränsen mot Grekland i mars.

Branden i Morialägret är en tragedi först och främst för de drabbade migranterna. Men det är också fullt möjligt att det kommer sätta djupa spår i migrationsdebatten i Grekland och kanske så ytterligare split i den allvarliga konflikten mellan Grekland och Turkiet.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.