Libanesisk militär eskorterar lärare under protesterna förra veckan där flera människor dödades. Protesterna anordnades av shiarörelserna Hizbollah och Amal som vill avsätta den domare som leder utredningen av explosionen i hamnen. Foto: AP Photo/Hussein Malla

ANALYS: En straffrihet som plågar Libanon

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

”Välkommen till kriget” skriver en vän till mig på Whatsapp. Gatustriderna i Beirut i torsdags väckte minnen från Libanons 15-åriga inbördeskrig.

Stina Blomgren

Utrikesreporter

Familjer som flyr sina hem under skottlossning. Prickskyttar på taken. Skolbarn som tar skydd mot kulorna mot en vägg i sitt klassrum och det öronbedövande ljudet av granatgevär.

Men det är inte minnena från kriget som plågar Libanon mest just nu. Landet skakas av en av de värsta ekonomiska kriserna i världen på 150 år. I tre decennier har makthavare kunnat plundra landet eftersom de står över rättvisan.

Samma miliser och stridslinjer som under kriget

Orsaken till den snabba våldsutvecklingen i torsdags ligger mer i närtid. 

Det handlar om utredningen om vem som bär ansvar för explosionen i Beiruts hamn förra sommaren. Explosionen dödade över 200 personer och gjorde hundratusentals människor hemlösa.

Ännu har ingen ställts till svars, trots att det står klart att landets politiska ledning känt till att tusentals ton högexplosivt material förvarades i hamnen mitt i Beiruts hjärta. 

I stället har brottsutredningen präglats av försök till politisk påverkan. När den förste utredningsdomaren Fadi Sawan riktade anklagelser mot fyra tidigare ministrar avsattes han.

Den följande utredningsdomaren Tarek Bitar ville även han utkräva ansvar på politisk nivå för explosionen, och har kallat flera högt uppsatta politiker till förhör. 

Milisernas maktdemonstration

I torsdags morse hade de shiamuslimska Amal- och Hizbollahrörelserna kallat till en demonstration vid justitiepalatset i Beirut med kravet att avsätta Bitar.

Shiamilisen Hizbollahs politiska gren sitter i Libanons parlament. Rörelsen är den starkaste militära kraften i landet och den är allierad med Amal. 

Skott från icke identifierade prickskyttar träffade några av demonstranterna och svaret kom omedelbart: när hundratals beväpnade Amal- och Hizbollahanhängare gick in i det kristna bostadsområdet Ain al-Remmaneh. 

Enligt Amal och Hizbollah tillhörde prickskyttarna den kristna milisen Lebanese Forces  – något som inte bekräftats. När stridigheterna upphörde fyra timmar senare hade sju personer dödats och minst 30 var skadade.

Krigsherrarna som blev politiker

Området kring Beiruts justitiepalats – där torsdagens sammandrabbningar ägde rum ligger nära det som under kriget kallades den gröna linjen – den gräns som delade östra och västra Beirut under kriget 1975-1990.

Amalrörelsen leds av talmannen i Libanons parlament Nabih Berri, och Lebanese Forces leds av Samir Geagea. Båda har en bakgrund som milisledare under Libanons inbördeskrig och tillhör de krigsherrar som vid krigets slut bytte uniformerna mot kostym och tog plats i parlamentet.

En kultur av straffrihet

Vid krigsslutet utfärdades en allmän amnesti och krigsbrotten sopades under mattan. Under de tre decennier som gått sedan krigsslutet har en kultur av straffrihet präglat Libanons ledarskikt. En rad politiska mord har passerat outredda. De tidigare krigsherrarna som nu är politiker har ostraffat kunnat berika sig i ett av världens mest korrupta länder. Men samtidigt som tron på rättsstaten urholkats har ilskan mot det politiska ledarskiktet vuxit. 

För idag precis två år sedan, den 17 oktober 2019 exploderade frustrationen i landsomfattande protester när libaneser från olika religiösa grupper och politiska partier krävde ett ett slut på korruptionen i Libanon. 

Explosionen i augusti 2020

Sedan han utnämndes i februari har domaren Tarek Bitar kallat en rad makthavare och höga tjänstemän till förhör på ett sätt som uppenbart skakat om Libanons politiska elit. Många höga politiker skyddas av immunitet, och på sociala medier och i rättssalar förs en kamp för att immuniteten ska lyftas. Samtidigt har flera av dem som fått misstankar riktade emot sig försökt få Bitar sparkad från sin tjänst. Under protesten i torsdags brändes bilder av Bitar tillsammans med bilder av USA:s ambassadör i Libanon. 

Kommer även Bitar att avsättas?

Domaren som utreder det största rättsfallet i Libanon sedan mordet på premiärminister Rafik Hariri 2005 är en medieskygg person som sällan talar med pressen. Sedan Bitar tillträdde i februari har han också blivit en av landets mest populära tjänstemän. 

Nu står han i centrum för hela Libanons uppmärksamhet. 

Bortom våldet pågår ett slag om rättvisa i ett land där makthavare i decennier har gått fria från ansvar.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.