Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Ett tyskt kolkraftverk i Neurath i Tyskland som släpper ut stora mängder koldioxid. Foto: AP arkivbild

Analys: ”Kapplöpningen mot klimatkrisen är ett politiskt minfält”

Uppdaterad
Publicerad
ANALYS ·

Nu ska fluffiga klimatlöften omvandlas till skarpa beslut. Men kapplöpningen mot klimatkrisen är ett politiskt minfält. Industrier protesterar redan och hotar lämna EU. Och en politisk huggsexa väntar om att fånga upp missnöjet om glesbygdsbor och låginkomsttagare drabbas av höjda priser. Den stora frågan är hur en socialt rättvis och ekonomiskt rimlig omställning ska jämkas samman.

Erika Bjerström

Klimatkorrespondent

På bara nio år ska alla länder i EU tillsammans sänka utsläppen med 55 procent från 1990 års nivå. Men hur ska det gå till utan politiskt kaos? Det är en gigantisk utmaning när EU nu tar täten i en historisk omställning där olja och kol ska fasas ut. Stora förändringar krävs inom många sektorer. Flyg, byggindustrin, sjöfart och vägtransporter ska börja betala för sina koldioxidutsläpp. Det ska enligt EU-kommissionens förslag idag ske genom att att EU:s handel med utsläppsrätter, ETS, utvidgas, den som idag omfattar tung industri och kraftverk.

Redan höjs varnande röster för att kostnaderna kommer att vältras över på konsumenterna. Att värma sin bostad, att flyga, att handla i butik och via nätet, att tanka bilen, allt detta kommer att bli dyrare när koldioxidutsläppen börjar kosta. Höjda boendekostnader kan driva människor från sina hem och öka antalet hemlösa varnar Feantsa, en europeisk organisation för hemlösas rättigheter. Redan lever 30 miljoner européer i så kallad energifattigdom. Det kan komma att drabba de forna kommunistländerna i Östeuropa extra hårt. Där har man dåligt isolerade bostäder och en gammal bilpark.

Kolgruvearbetar förlorar jobben

Höjda kostnader för värme och bensin riskerar att skapa ett uppror likt ”de gula västarna” i Frankrike när president Macron 2018 försökte höja bensinpriserna. EU- kommissionen föreslår därför en social utjämningsfond som ska finansieras med intäkterna från koldioxidavgifterna. Men när bland annat 10 000-tals kolgruvearbetare kommer att förlora jobben krävs mer än småbelopp för att möta behoven.

En del industrier kommer få gratis utsläppsrätter till en början men på sikt ska de också fasas ut, med höjda kostnader som följd. Allt syftar förstås till att företag istället ska ställa om till förnybara energislag.

Det som redan i förväg har skapat mest debatt är förslaget om klimattullar, enkelt uttryckt en avgift på importerade varors koldioxidutsläpp. Tanken är att skydda europeiska företag som nu får ökade omkostnader när de ska ställa om till fossilfritt. Det här ska inte kunna utnyttjas av deras ryska, amerikanska eller kinesiska konkurrenter som istället ska få betala en tull utifrån hur mycket koldioxid som släppts ut vid tillverkningen. Tullen riktas i första hand mot tillverkare av stål, cement, gödsel och aluminium. Den dagen till exempel USA inför motsvarande klimatkrav på sina amerikanska företag, ja då kommer företagen ifråga att slippa betala klimattullarna till EU.

Aluminumindustrins lobby

Förhoppningen från EU är att klimattullarna ska inspirera länder utanför att EU att snabba på sin klimatomställning. Men företrädare för tung industri befarar handelskrig och oreda om EU inför klimattullar. I en artikel i Financial Times den 12/7 kräver generaldirektören för den europeiska aluminumindustrins lobbygrupp Gerd Götz, att aluminiumindustrin ska undantas från klimattullarna. Han varnade för koldioxidläckage, dvs att industrier kommer att flytta tillverkningen utanför EU för att ha samma konkurrensvillkor som resten av världen.

Men det går också att hitta vinnare. Svenska företag inom stål- och cementindustrin kommer att gynnas av att deras konkurrenter nu får betala för sina koldioxidutsläpp, eftersom svenska företag kommit så pass långt i omställningen till fossilfri produktion.

Nu väntar månader av förhandlingar mellan de 27 medlemsländerna och Europaparlamentet. Där höjs redan varningsflaggor. Liberalerna är oroliga över klimattullarnas effekt på världshandeln i ett redan utsatt läge efter pandemin.

Målkonflikter på ytan

Den socialdemokratiska gruppen i EU-parlamentet vill lyfta ut vägtransporter och byggnader och istället låta varje EU-land skapa sina regler och eventuella subventioner till utsatta grupper, allt för att undvika folkliga uppror.

Klimatforskare pekar på att ambitionerna måste skärpas ytterligare för att klara Parisavtalet.

Det kan tyckas att hoten om att flytta företag eller att antalet hemlösa kan öka är ett skrämskott.

Därför är det hög tid att målkonflikterna kommer upp till ytan och hanteras i demokratiskt valda församlingar. Annars är det stor risk att de ökar polariseringen och gynnar extrempartier.

För sanningen minut är kommen, nu när det sätts prislappar på hur klimatkrisen ska avvärjas , mitt i en sommar där värmerekorden avlöser varandra.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.