Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Experterna kommenterar de nya förslagen för EU:s klimatmål. Foto: TT/SVT

Nya förslag för EU:s klimatmål väntar – ”Kommer bli mycket bråk”

Uppdaterad
Publicerad

Utsläppen ska minska med 55 procent till 2030 och år 2050 ska EU vara helt klimatneutral. På onsdag ska EU-kommissionen presentera sina förslag för hur det ska gå till.

– Det börjar bli skarpt läge, det kommer kosta pengar och bli mycket bråk, säger Erika Bjerström, SVT:s klimatkorrespondent, när klimatpaketet diskuterades i Morgonstudion.

De nya förslagen väntas bestå av tolv delar och är det största klimatpaketet som kommissionen har presenterat hittills.

Bland förslagen finns bland annat bensinförbud och så kallade klimattullar. Tullarna innebär att företag som exporterar varor till EU ska betala en avgift som motsvarar kostnaden som de europeiska företagen nu får eftersom att de ska bli mer klimatvänliga, förklarar SVT:s Erika Bjerström:

– Företagare utanför EU ska alltså inte kunna tjäna på att konkurrenterna i Europa har tuffa miljökrav. Det här kommer det bli en jättediskussion om, eftersom det kommer betraktas som ett handelshinder, säger hon.

Risk för ökade kostnader på individnivå

En annan del i klimatpaketet handlar om att transporter, byggnader och sjöfart ska inordnas i ett system som man kallar för handel med utsläppsrätter. En farhåga som finns är att det kommer öka kostnaderna på individnivå för de som bor i EU-länder.

– Det innebär att det kommer bli dyrare och dyrare för företag att köpa drivmedel och där finns det nu en farhåga om att den kostnaden kommer puttas över på konsumenterna. Till exempel att det kommer bli dyrare för enskilda personer att värma upp sin bostad eller att internetshoppa, säger Erika Bjerström.

Mest ambitiösa paketet hittills

Klimatpaketet väntas vara en av de dominerande EU-frågorna under kommande år. En del som redan diskuteras är om planen som presenteras är tillräckligt ambitiös för att klara målen.

– Det här är nog det mest ambitiösa reformpaketet på klimatsidan hittills i Europa och därmed också i världen, säger Johan Rockström, klimat- och miljöforskare vid Stockholms universitet.

Men frågan är om målen låter mer ambitiösa än vad de egentligen är. När EU säger att utsläppen ska minska med 55 procent till 2030 har man satt startpunkten redan på år 1990.

– Det enda sättet att bli klimatneutrala till 2050 är att halvera utsläppen ungefär varje årtionde, men det gör man inte eftersom man sätter 1990 som startpunkt. Därför tar man ganska lätt på de första årtiondena när verkligheten är att man måste hålla en ganska hög takt, säger Johan Rockström.

EU-länderna och EU-parlamentet har i år enats om en klimatlag, med ett bindande mål om att EU kollektivt ska vara klimatneutralt år 2050. I övrigt består lagen främst av regler för hur utsläppsminskningarna ska granskas och uppdateras fram till dess.

I klimatlagen ingår även att EU till år 2030 ska ha minskat sina utsläpp med minst 55 procent, jämfört med 1990 års nivåer. EU-parlamentet tryckte på för högre krav, men nöjde sig med 55 efter löften om tydliga krav när det gäller hur mycket som ska räknas när det gäller kolsänkor, som exempelvis skogen.

I klimatlagen ingår även att nya utsläppsmål på vägen ska tas fram till år 2040. Dessutom ska ett klimatpolitiskt råd inrättas med 15 experter, varav max två från samma land.

(TT)

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Klimatkrisen

Mer i ämnet