Analys: ”Erdogans nya Netflix-strategi är skrämmande”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Turkiet har pressat Netflix att censurera homosexuella rollfigurer. Det är ett oroande tecken för HBTQ-personer i Turkiet. Men det är också en fingervisning om Erdogans nya strategi att kuva internationella digitala plattformar med hårda tag.

Tomas Thorén

Korrespondent, Turkiet

Turkiets förhållande till HBTQ-frågor kan tyckas paradoxalt. Trots att toleransen generellt sett är låg så har homo-, bi- och transpersoner länge funnit en relativ fristad i det kosmopolitiska Istanbul. Turkiets kändisvärld är full av folkkära excentriska divor, där alla egentligen vet om deras läggning, även om det aldrig sägs öppet.

Men de senaste åren har det hänt något. Prideparaden är inte längre tillåten. Politiker gör allt oftare uttalande om “främmande hot mot våra traditioner och värderingar”.

Det är som om någon av Erdogans spindoktorer gjort en studieresa till Ryssland och insett att här finns en outnyttjad guldgruva för opinionsmässigt lukrativa utspel.

Ett varningens finger

Människorättsorganisationer höjer ett varningen finger för att utvecklingen riskerar att göra redan utsatta HBTQ-personers situation ännu värre.

Men Netflix-affären, där Turkiet ska ha försökt pressa ett turkiskt produktionsbolag att stryka en öppet homosexuell karaktär ur manus, är uppseendeväckande också av ett annat skäl.

Det handlar om taktiken att få de internationella digitala plattformarna på knä, genom att hota att dra ur proppen till en viktig marknad. En strategi som inte är utan framgång.

Avbröt inspelningen

Netflix valde visserligen den här gången att avbryta inspelningen av relationsdramat If Only istället för att böja sig för krav på manusändringar. Men om man får tro turkiska regeringsrepresentanter så har de faktiskt lyckats att få Netflix att stoppa seriekaraktärer i garderoben tidigare.

Det gäller Osman i det populära tonårsdramat Love 101. Osman kan beskrivas som en turkisk motsvarighet till Dylan i Beverly Hills, söt som socker men hård som sten.

Enligt ursprungligt manus ska Osman ha varit öppet homosexuell. Men efter påtryckningar från den turkiska regeringen vek sig Netflix och tog bort alla uttryck för hans läggning.

Då blev det inga rubriker om censur. Förmodligen ville Netflix helst att hela saken skulle glömmas bort.

Lyckas ofta

Turkiet lyckas relativt ofta att pressa sociala medier-jättar som Twitter, Facebook och Instagram att plocka bort material som den turkiska regeringen anser klandervärd av politiska skäl. Digitala plattformar har också stängts av i åratal, däribland Youtube och Wikipedia.

Men Erdogan vill ha ännu mer kontroll över vad som sprids i sociala medier i Turkiet, på samma sätt som han i praktiken har nästan total kontroll över det traditionella medielandskapet med TV och tidningar.

I tisdags presenterades ett lagförslag i turkiska parlamentet som kräver att Facebook, Twitter, Instagram och andra företag censurerar innehåll efter turkiska domstolsbeslut. Om inte medieföretagen går med på kraven hotas de med mångmiljonböter, stoppade reklamintäkter och strypt bandbredd.

Det är skrämmande eftersom sociala medier är en livlina till pålitligt information för många i Turkiet. Men inget företag vill heller förlora tillgång till en marknad med 83 miljoner människor, vilket Erdogan utnyttjar. Man får hoppas att de internationella medieföretagen kommer att streta emot.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.