Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Utsläppen från flygen minskade mindre än väntat under pandemin Foto: Ross D. Franklin, AP/TT arkiv

Analys: Inställda flyg löser inte klimatkrisen

Uppdaterad
Publicerad
ANALYS ·

Pandemin har visat att det inte är flygandet som är klimatkrisens problematik. Under 2020 stannade mer än hälften av världens flygplan på marken . Ändå blev den globala utsläppsminskningen under 2020 bara sex procent, och då inkluderar det också mindre bilkörning och konsumtion. Sex procent är i och för sig inte illa. Men det räcker inte långt – inställda flyg löser inte klimatkrisen.

Erika Bjerström, utrikeskommentator

Erika Bjerström

Klimatkorrespondent

Coronapandemin är ett gigantiskt samhällsexperiment. Det ger bland annat klimatforskare ett forskningsunderlag de aldrig kunnat drömma om. Vad hände när vi i princip slutade flyga, konsumerade mindre och körde mindre bil? När det gäller klimatkrisen så finns flera slutsatser att dra.

En av dem är att om varje medborgare i världen slutade flyga av klimatskäl skulle vi i förfärande hastighet fortsätta mot en skenande klimatkris med dramatiskt höjda havsnivåer, tilltagande extremväder och strömmar av klimatflyktingar. För med en flygplansflotta som var strandad på marken så minskade de globala utsläppen 2020 med bara 6-7 procent enligt preliminära beräkningar.

Krävs förändrade energisystem

”Även om årets minskning av utsläpp är historisk så visar det att inskränkningar av mänskligt beteende inte kan vara svaret – istället behövs strukturella reformer av energisystemen och konsumtionsmönster” .

Det skriver grundaren av Potsdam-institutet, klimatforskaren Hans Joachim Schellnhuber. I en analys av lärdomar i coronakrisens spår skriver forskarna att individers klimatbeslut och samhällsomvandling bägge behövs men att pandemin visat att det är de stora energisystemen som måste bli gröna om världen ska klara Parisavtalets mål.

I Sverige har klimatdebatten till stor del handlat om flyget som klimatbov. Det är Sverige som skänkt världen ordet ”flygskam” som översatts till bland annat tyska och engelska. Forskarna kallar fenomenet ”privatisering” av klimatkrisen, där utsläppen bryts ner på individnivå med siffror som att en persons solresa till Spanien ger upphov till ett ton koldioxidutsläpp. Men om man istället analyserar varje ekonomisk aktivitet för sig står flyget för två procent av de globala utsläppen, fyra procent om man räknar utsläppen på hög höjd (enligt Naturskyddsföreningen). Kolkraften däremot står för 46 procent av de globala klimatutsläppen.

Problem i blixtbelysning

Den gigantiska utmaning som världens makthavare och företag står inför är att ställa om alla samhällsbärande system från grunden. Det gäller energisektorn, transporter, jordbruket och stora industrier. Ungefär två tredjedelar av världens elproduktion sker idag med fossila bränslen. Det innebär att utmana finanssektorn, oljekarteller och världens mäktigaste lobbyister.

USA:s tillträdande president Joe Biden har lovat att upphöra med statliga subventioner till fossilindustrin, och uppmanar andra länder att följa efter. Också det klimatmedvetna Sverige har kvar fossilsubventioner, bland annat till lantbrukare som tankar med diesel.

Pandemin har satt i blixtbelysning vad som krävs för att avvärja en uppvärmning av klotet som går över två grader. Inför helgens globala klimattoppmöte i New York, som FN och Storbritannien står värd för, har klimatlöften från världens största ekonomier ramlat in. Kina, EU, Japan och snart USA förbinder sig att bli koldioxidneutrala till 2050.

Därmed omfattas nu 68 procent av de globala utsläppen av lagliga regelverk med löfte om stegvis avveckling. Det är ett stort åtagande där världens klimatopinion kommer sätta stor press på länderna. Utvecklingen går snabbt.

För två år sen sa till exempel Polens president Andrzej Duda att man tänkte använda kol i 200 år till. I höstas beslöt Polen att avveckla kolkraften till 2049.

Det finns ljuspunkter i ett övrigt så mörkt 2020.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Ett förändrat klimat

Mer i ämnet