Coronapandemin är ett gigantiskt samhällsexperiment. Det ger bland annat klimatforskare ett forskningsunderlag de aldrig kunnat drömma om. Vad hände när vi i princip slutade flyga, konsumerade mindre och körde mindre bil? När det gäller klimatkrisen så finns flera slutsatser att dra.
En av dem är att om varje medborgare i världen slutade flyga av klimatskäl skulle vi i förfärande hastighet fortsätta mot en skenande klimatkris med dramatiskt höjda havsnivåer, tilltagande extremväder och strömmar av klimatflyktingar. För med en flygplansflotta som var strandad på marken så minskade de globala utsläppen 2020 med bara 6-7 procent enligt preliminära beräkningar.
Krävs förändrade energisystem
”Även om årets minskning av utsläpp är historisk så visar det att inskränkningar av mänskligt beteende inte kan vara svaret – istället behövs strukturella reformer av energisystemen och konsumtionsmönster” .
Det skriver grundaren av Potsdam-institutet, klimatforskaren Hans Joachim Schellnhuber. I en analys av lärdomar i coronakrisens spår skriver forskarna att individers klimatbeslut och samhällsomvandling bägge behövs men att pandemin visat att det är de stora energisystemen som måste bli gröna om världen ska klara Parisavtalets mål.
I Sverige har klimatdebatten till stor del handlat om flyget som klimatbov. Det är Sverige som skänkt världen ordet ”flygskam” som översatts till bland annat tyska och engelska. Forskarna kallar fenomenet ”privatisering” av klimatkrisen, där utsläppen bryts ner på individnivå med siffror som att en persons solresa till Spanien ger upphov till ett ton koldioxidutsläpp. Men om man istället analyserar varje ekonomisk aktivitet för sig står flyget för två procent av de globala utsläppen, fyra procent om man räknar utsläppen på hög höjd (enligt Naturskyddsföreningen). Kolkraften däremot står för 46 procent av de globala klimatutsläppen.
Problem i blixtbelysning
Den gigantiska utmaning som världens makthavare och företag står inför är att ställa om alla samhällsbärande system från grunden. Det gäller energisektorn, transporter, jordbruket och stora industrier. Ungefär två tredjedelar av världens elproduktion sker idag med fossila bränslen. Det innebär att utmana finanssektorn, oljekarteller och världens mäktigaste lobbyister.
USA:s tillträdande president Joe Biden har lovat att upphöra med statliga subventioner till fossilindustrin, och uppmanar andra länder att följa efter. Också det klimatmedvetna Sverige har kvar fossilsubventioner, bland annat till lantbrukare som tankar med diesel.
Pandemin har satt i blixtbelysning vad som krävs för att avvärja en uppvärmning av klotet som går över två grader. Inför helgens globala klimattoppmöte i New York, som FN och Storbritannien står värd för, har klimatlöften från världens största ekonomier ramlat in. Kina, EU, Japan och snart USA förbinder sig att bli koldioxidneutrala till 2050.
Därmed omfattas nu 68 procent av de globala utsläppen av lagliga regelverk med löfte om stegvis avveckling. Det är ett stort åtagande där världens klimatopinion kommer sätta stor press på länderna. Utvecklingen går snabbt.
För två år sen sa till exempel Polens president Andrzej Duda att man tänkte använda kol i 200 år till. I höstas beslöt Polen att avveckla kolkraften till 2049.
Det finns ljuspunkter i ett övrigt så mörkt 2020.