Chile står inför ett vägval, skriver SVT:s korrespondent Tigran Torres. Foto: Javier Torres/AFP/TT

Analys: Inte ens president Piñera verkar veta vilket ben han ska stå på

Publicerad

ANALYS · Chile står inför ett vägval. Landet kan vända den pågående krisen till en möjlighet att skapa nationell dialog kring vilket samhälle chilenarna vill leva i framöver. Eller så kan Chile dras in i en fördjupad våldsspiral med eskalerande övervåld från säkerhetsstyrkorna som succesivt urholkar förtroendet för statsmakten samt ökad plundring och skadegörelse som stöter bort den stora majoriteten fredliga demonstranter.

Tigran Feiler

Tigran Feiler

Korrespondent Latinamerika

Inte ens president Piñera verkar veta vilket ben han ska stå på. Ena dagen förklarar han krig mot demonstranterna och utlyser det första undantagstillståndet – frånsett naturkatastrofer – sedan militärstyret avskaffades 1990. Sedan försöker han gå demonstranterna till mötes och presenterar sociala reformer som höjd minimilön och ökad beskattning av de rikaste.

Dialog eller konfrontation?

I onsdags slog Piñera an en självkritisk ton i en intervju med BBC. Chiles president erkände att det politiska etablissemanget varit för dåligt på att höra det missnöje som pyrt i samhället och han förklarade att eventuella övergrepp från ordningsmakten nu ska utredas.

Men under torsdagen sammankallade Piñera landets nationella säkerhetsråd med cheferna för polisen, flottan, flygvapnet och armén, samt ordförandena i kongressens båda kamrar och högsta domstolen. Beslutet mötte snabbt kritik från människorättsorganisationer och oppositionspolitiker som menar att det ger helt fel signaler.

Piñera signalerar hårda tag

Presidenten presenterade också ett paket med tuffa åtgärder som skärpt lagstiftning mot plundring och barrikader, maskeringsförbud, förstärkning av polisens underrättelsearbete och övervakning från luften, samt att medborgarna ska ges möjlighet att via en hemsida anmäla personer som stör den allmänna ordningen.

Chiles regering tycks nu alltså återigen slå in på en linje som signalerar hårdare tag. Beslutet kommer efter att protesterna lamslagit landet i tre veckor och där de senaste dagarna har inneburit att våldet tagit fart på nytt med färska rapporter om övergrepp från säkerhetsstyrkorna, skadegörelse i huvudstaden Santiago och en uppmärksammad attack med molotovcocktail mot polisen.

Krav på ny grundlag

Samtidigt har proteströrelsen gått in i en ny fas – från ”protesta” till ”propuesta” – där konkreta förslag på hur Chile skulle kunna reformeras diskuteras i stadsdelar, på arbetsplatser och vid universitet. I fokus står kraven på en ny grundlag för att ersätta den nuvarande som är en kvarleva från militärdiktaturen. Bland kritikerna ses just grundlagen som det främsta hindret mot genomgripande reformer för ökad jämlikhet.

När bilden av Chile som en modell för ekonomiskt välstånd och politisk stabilitet nu spruckit kan landet kanske i stället bli ett exempel på hur gatuprotester kan kanaliseras till en konstruktiv process där olika delar av samhället aktiveras i en gemensam diskussion kring hur ett framtida samhälle skulle kunna se ut. En fredlig väg framåt för latinamerikanska samhällen som brottas med avgrundsdjupa klyftor och krav på social trygghet.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.