Jag beställer en taxi i Moskva via en rysk populär taxiapp och får upp meddelandet att den ska vara framme om tio minuter.

När jag inte hittar bilen ringer jag föraren. Vi förklarar länge för varann var vi befinner oss innan vi inser att vi är på helt olika platser i Moskva.

”Åh, nej, inte nu igen, suckar chauffören. ”Det är blockeringarnas fel.”

Möts av ”sidan kan inte laddas”

Att navigatorn i mobilen skenar är bara ett av de problem som plötsligt hör till den ryska vardagen.

Sedan en månad tillbaka möts Rysslands medborgare ofta av texten ”sidan kan inte hittas” när de är ute och surfar. Det kan handla om en zooaffärs hemsida, en molntjänst eller en sökmotor. Sidan är blockerad och det beror sällan på innehållet.

Sedan en domstol i mitten av april beslutade att ge Roskomnadzor, den ryska statliga myndigheten för övervakning av media och kommunikation rätt att blockera den sociala medieappen Telegram har närmare 20 miljoner IP-adresser blockerats. Samtidigt fortsätter Telegram att fungera som vanligt.

Vägrar hjälpa säkerhetstjänsten

Att just Telegram blockeras beror på att en självmordsbombare använde appen inför ett terrordåd i Sankt Petersburgs tunnelbana i april 2017, enligt den ryska säkerhetstjänsten, FSB.

Sedan årsskiftet finns det en lag som tvingar meddelandetjänster att tillhandahålla säkerhettjänsten krypteringsnycklar och det har Telegram vägrat att göra.

Telegrams grundare Pavel Durov hävdar att tjänsten är konstruerad på ett sätt att det inte heller är möjligt, eftersom krypteringsnycklarna uppstår först i samband med konversationen. Durov, som lever i exil i USA, var också tydlig med att han inte hyste någon lust att samarbeta med den ryska säkerhetstjänsten.

Förbjudet att uppmana att delta till demonstration

Ryssland länge sökt möjligheter att få bättre kontroll över internet. När jag söker bland mina gamla tidningsklipp hittar jag artiklar från 2004 om planerade lagförslag för att ökad nätkontroll.

Men det var först efter massdemonstrationerna mot president Putin 2011/2012 som Kreml på allvar började stifta lagar som inskränker friheten på nätet. Flera oberoende medier och bloggare har sedan dess fått sina hemsidor blockerade efter domstolsbeslut.

Det finns också lagar som gör det olagligt att i sociala medier uppmana till deltagande en demonstration som ännu inte fått tillstånd av myndigheterna eller gilla en kommentar som kan uppfattas som landsförräderi eller hot mot landets suveränitet. Just den lagen har använts flitigt mot medborgare som uttryckt sitt missnöje över Rysslands annektering av Krim.

Kringgå med VPN

I höstas kom en lag som förbjuder mjukvara som gör det möjligt att kringgå censuren, så kallade VPN-tjänster. Det hindrar dock inte många ryssar från att använd just dessa tjänster nu när de inte längre kan handla på Amazon eller läsa sin mejl.

”Äh, det är väl inget problem att komma in på blockerade sajter, alla har väl VPN”, säger en väninna till mig när jag frågar om hon inte störs av nätkrånglet.

Men alla håller inte med.

”Varför ska jag behöva gömma mig som en brottsling och använda VPN när det jag gör är fullkomligt lagligt, det är förnedrande och gör dessutom att allt tar längre tid”, säger redaktören Semjon Kvasja.

Han arbetar för den internationell mediaorganisationen Coda story men kan inte längre dela sina dokument med kollegorna. Organisationens ryska sajt Coda.ru hör också till de sidor som blockerats, inte på grund av sitt innehåll utan för att den använder samma server som även Telegram använder.

Forskare kan inte komma åt arkiv

Det misslyckade försöket att blockera Telegram har lett till protester i Ryssland. Under den senaste demonstrationen den 13 maj greps ett tiotal personer som krävde att internetcensuren upphör.

En samarbetsorganisation för ryska forskare klagade hos premiärminister Dimitrij Medvedjev när de längre kunde komma åt arkiv och resurser som de använder i sin dagliga verksamhet. Nu har även Rysslands internetombudsman bett riksåklagaren utreda huruvida Roskomnadzors blockering av Telegram verkligen är laglig.

Trots att det nu gått över en månad har den ryska regeringen inte visat några tecken på att ändra sin inställning. Några hundra tusen sidor har avblockerats men det är en droppe i havet bland de 20 miljoner drabbade IP-adresserna.

Slutet internet som i Kina?

Många fruktar att blockeringen av Telegram egentligen är första steget mot ett slutet internet likt det i Kina.

Inom FN har Kina och Ryssland arbetat tillsammans för att få till en förändring i konventionen om nätregleringar, för att få internationellt rättstöd för sina åtgärder.

Enligt Roskomsvboda, en organisation som arbetar med att försvara ryska medborgares digitala rättigheter kan blockeringen vara ett test, både att rent tekniskt undersöka hur en större filtrering ska gå till, men också för att mäta allmänhetens reaktion inför en ännu större begränsningar av nätfriheten.

Logiskt att de vill kontrollera internet

Det har länge florerat uppgifter om att Ryssland håller på att bygga upp ett alternativt slutet internet. Jag har själv hört från en trovärdig källa inom den ryska telekombranschen att ett sådant projekt existerar.  Artjem Kozljuk på Roskomsvoboda menar att Ryssland redan är god väg mot ett helt avskilt internet. 

”Ryssland är ett av världens länder som genom de senaste årens lagstiftning skaffat sig total övervakning över sina medborgares internet- och teletrafik. Vi är på väg att isolera oss digitalt från omvärlden. Även om vi ännu inte hör till de värsta i världen är en mörk trend vi ser.”

Det har nu gått några år sedan Kreml fick total kontroll över tv-mediet, maktens främsta verktyg för opinionsbildning. Rysslands unga surfar dock hellre än tittar på teve.

Det är därför logiskt att regimen vill skaffa sig samma kontroll över internet, men frågan är om den yngre generationen som aldrig upplevt censuren på Sovjettiden kommer att acceptera en digital järnridå.