Analys: Skuldfrågan har blivit ämne för mellanstatliga utspel

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

74 000 döda och nästan 1,4 miljoner smittade i hela världen, och en världsekonomi i gungning. Att coronaepidemin som sveper över världen drabbar alla oavsett nationalitet och ursprung är helt klart. Men frågan om varifrån smittan kommer är fortfarande så känslig att den lett till diplomatisk konflikt på högsta nivå mellan de både supermakterna Kina och USA.

Ulrika Bergsten

Europakorrespondent

När vi filmat färdigt dukar Shadou upp en festmåltid för oss långväga gäster. Vi är i Yunnan i södra Kina för att spela in ett reportage om Xi Jinpings plan för fattigdomsbekämpning.

Det spelar ingen roll att det är familjens enda höna som slaktas för måltiden. När det kommer gäster ska man bjuda på vad huset förmår. Så har det alltid varit och i Kina är traditioner viktiga. Men vi är många som ska dela på maten och grytan drygas ut med ett par bamburåttor som styckas framför våra ögon. Vi undviker ibland att skärskåda maten, men vi försöker äta det som bjuds när vi reser i Asien.  

Coronapandemin

I alla kulturer har människor lärt sig att ta tillvara på de näringskällor som erbjuds. I Fattigsverige gick inga ätbara delar av djur till spillo; men i dag är sådant som grisfötter och älgmulesylta snarast kuriosa.

Stereotyp bild 

Västvärldens stereotypa bild av kineserna är att de äter allt som rör sig. Så är svält och fattigdom inte heller avlägsna minnen här, utan en ännu inte helt avhjälpt misär. Lägg därtill att det kinesiska köket inte enbart lockar med smaker och lukter; sinne för spännande konsistenser gör att för oss udda djurarter som ormar och skorpioner kan dyka upp i delikatessrecepten liksom för oss tvivelaktiga kroppsdelar som gomsegel och testiklar.

Såväl tamdjur som vilt säljs på marknader i Kina, levande eller nyslaktat. Den pågående coronapandemin antas vara kopplad till en sådan så kallad wet market i staden Wuhan i Hubeiprovinsen.

Den starkaste hypotesen, som kinesiska forskare presenterade i februari, är att viruset kommit från fladdermöss med myrkottar som förmedlande mellanvärd. Myrkotten är formellt fredad och import förbjuden, men den är uppskattad framför allt i folkmedicinen och har därför fortlöpande sålts på en del marknader. Även om det inte skulle gå att bevisa att det är marknaden i Wuhan som ligger bakom, införde den kinesiska ledningen redan den 24 februari en rad nya lagar som ska reglera eller förbjuda hanteringen av vilda djur på marknader.

Vems fel är det?

I takt med att omvärlden kritiserat Kina för senfärdig och bedräglig hantering av smittan, som det lokalt varnades för redan i december, har skuldfrågan blivit ämne för mellanstatliga utspel. USA:s president Trump envisas med att säga “det kinesiska viruset” medan en talesman för Kinas utrikesdepartement kontrat med en teori om att smittan kanske kommer från amerikaner som deltog i en militär idrottstävling i just Wuhan i oktober förra året. Ryktet spreds på Weibo, Kinas motsvarighet till Twitter, och på bara några dagar hade posten setts mer än 160 miljoner gånger.

I både Storbritannien och Nederländerna har meningsutbyten med kinesiska och amerikanska diplomater på skuldtemat uppstått. Konflikten om smittans ursprung gick så långt att de båda supermakterna hade svårt att ena sig om ett gemensamt uttalande på G20 mötet i mars. 

Omvärlden förfasar sig

När Kinas matmarknader nu börjar öppnas igen efter att coronaviruset förklarats besegrat förfasar sig omvärlden. Brittiska Daily Mail har till exempel publicerat uppgifter från Guilin i sydvästra Kina om att handel med vilda och tama djur fortgår som förut. Denna rapportering satsar dock mer på skandalrubriker än tillförlitliga uppgifter.

I västvärlden är vi betingade att svälja hårt inför tanken på ormsoppa, vi upprörs av lokala traditioner att äta hund och katt, och vi har övergivit folkmedicinens beroende av djurdekokter för den västerländskt vetenskapliga läkekonsten. Fullt rimliga diskussionsämnen, men mer kopplade till smak, djurskydd och vetenskapssyn än till virusspridning.

En mer balanserad bedömning av Kinas matmarknader måste väga in att de fortfarande utgör den enda livsmedelsförsörjningen för många kineser och att spridningen av smittor via mikrober från dessa marknader är relativt låg enligt WHO. Att sätta stopp för handel med en uppsättning exotiska och bevisat smittspridande djur ter sig nödvändigt — för allas vår skull, men det är viktigt att inte döma ut matmarknaderna som ett generellt hälsoproblem. Alldeles oavsett vems fel smittspridningen egentligen är.

Utrikesbyrån publiceras varje onsdag kväll på SVT Play. Det sänds också i SVT2 onsdagar 22.15.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Coronapandemin

Mer i ämnet