I sitt segertal angrep Erdogan spekulationer om valfusk som ett uttryck för att hans motståndare är dåliga förlorare.

”Jag hoppas ingen kommer kritisera resultatet och skada demokratin för att dölja sina egna misslyckanden.”

Men spekulationerna om valfusk lär inte kväsas så lätt, oppositionen vägrar acceptera resultatet. Även om utsikterna för att få upprättelse för eventuella oegentligheter i valprocessen nog får antas vara minimala.

Mer makt samlas i Erdoğans händer

Nu samlas allt mer makt i Erdogans händer och han blir Turkiets första president med verkställande maktbefogenheter. Frågan är hur annorlunda maktutövandet i det nya systemet blir. I praktiken har Erdogan sedan länge styrt Turkiet med järnhand, trots att presidentämbetet på pappret bara haft ceremoniell makt.

Erdogans parti AKP lyckade inte knipa egen majoritet i parlamentet, troligtvis innebär det en alliansregering med nationalistpartiet MHP.

För opposition fanns inte mycket att glädja sig över, men det prokurdiska partiet HDP:s anhängare kunde dra en lättnades suck över att de hamnade över tioprocentsspärren och blir kvar i parlamentet.

”Det nya Turkiet”

Erdogan kallade det höga valdeltagandet, runt 87 procent, som en ”uppläxning i demokrati för omvärlden”.

Ett provocerande uttalande för många, och kanske just därför ett uttalande som gör hans anhängare så lyriska.

President Erdogan långsiktiga vision för landet, som brukar kallas ”det nya Turkiet” ser ut att kunna fortsätta obehindrat.

Medan Erdogans kritiker oroar sig för en utveckling, där auktoritärt ledarskap försätter Turkiet på än värre kollisionskurs med omvärlden, jublar Erdogan-supportrar över vad de kallar vägen mot självständighet.

Det är i nuläget svårt att se vad som skulle kunna få Turkiets djupa polarisering att mildras framöver.