Hur kommer det sig då att skövlingen ökar även under coronakrisen när världsekonomin går på sparlåga? Experter pekar på två huvudorsaker. För det första har Bolsonaros regering begränsat handlingsutrymmet för de myndigheter som har till uppgift att kartlägga och stoppa illegal skogsavverkning.
För det andra har pandemins reserestriktioner gjort det ännu svårare för myndigheterna att vara närvarande i Amazonas och hålla koll på avverkningen.
Investerare pressar Bolsonaro
Det är inte regeringen som står för själva avverkningen. Däremot tolkas Bolsonaros tal om att främja ekonomisk expansion och att det är Brasiliens ensak vad landet gör med sina naturområden som grönt ljus av många att bryta ny mark.
Men de internationella protesterna mot utvecklingen i Amazonas ökar. En rad tunga investerare i mångmiljardklassen – däribland svenska Sjunde AP-fonden – skrev i juni ett unikt öppet brev till Bolsonaro med hot om att dra tillbaka sina investeringar i landet om regeringen inte visar krafttag mot skövlingen.
Utspelet gav snabbt resultat. Brasiliens vicepresident utfärdade ett 120 dagars eldningsförbud i Amazonas för att undvika en upprepning av fjolårets bränder som var en internationell PR-katastrof för landet.
Högt ekonomiskt pris
Samtidigt varnar 36 brasilianska storföretag regeringen för uteblivna handelsavtal och ett högt ekonomiskt pris om inte miljöpolitiken förändras. Det sydamerikanska handelsblocket Mercosurs frihandelsavtal med EU som tog 20 år att förhandla klart ligger nu på is.
Flera europeiska länder vägrar ge grönt ljus i protest mot skövlingen av regnskogen. Trycket på Brasilien lär öka ytterligare efter nya rapporter som kopplar brasiliansk export till avverkningen i känsliga miljöområden.
Rapporter kopplar export till avverkning
Enligt en färsk artikel i tidskriften Science kan 22 procent av sojan och 17 procent av nötköttet som exporteras till Europa från Amazonas och den brasilianska savannen kopplas till illegal avverkning. Och en rapport från människorättsorganisationen Amnesty visar hur avverkningen i Amazonas är direkt kopplad till köttindustrin.
Fattiga nybyggare fäller träden, bränner marken och sår gräs för bete. Därefter säljer de marken till uppfödare av nötkreatur. Köttet från djuren har i flera fall sedan tagit sig in i världens största köttproducent JBS:s näringskedja.
”Få resultat”
Fjolårets upprördhet över bränderna i Amazonas gav få resultat. Men om det är någon punkt där Bolsonaro är känslig så är det ekonomin. Presidenten har lovat sina väljare tillväxt och hans strategi för att bil återvald 2022 är beroende av att leverera på den punkten.
Ett ökat ekonomiskt tryck kan därför tvinga Bolsonaro att lägga om miljöpolitiken. För att undvika att straffas ekonomiskt lär Brasilien åtminstone behöva presentera åtgärder som signalerar att regeringen tar klimatfrågan på allvar.
Som alltid i jättelandet blir den stora utmaningen att se om det verkligen ger resultat på marken.