Anklagade för 1,7 miljoner döda – Domstolen en tragisk fars

Uppdaterad
Publicerad

Nära en miljard kronor har domstolsbyråkratin redan kostat. Det handlar om att döma de skyldiga till folkmord på minst 1,7 miljoner människor. Men hittills har bara en enda person dömts. Idag startar ”Fall 2” mot fyra av dem som stod närmast Kambodjas främste bödel, Pol Pot.

Tre män och en kvinna – alla i 80-årsåldern – står inför rätta i Kambodja. De anklagas för ansvar för världens värsta folkmord sedan andra världskriget, Minst 1,7 miljoner människor dog 1975-1979 under de röda khmerernas styre i Kambodja.

Bakgrunden är en tragedi. När de röda khmererna 1975 besegrade den sittande USA-vänliga kambodjanska regeringen började de ett dödligt experiment:

Man drev till exempel ut alla ur miljonstaden Pnom Penh. Man skulle försöka sig på ett kommunistiskt experiment där alla skulle leva av jorden. Pengar avskaffades.

Hundratusentals dog i fångläger, i tvångsarbetsläger. De avvikande – till exempel de som hade glasögon – avrättades, likaså välutbildade, de som verkade rika.

Och fortfarande över 30 år senare är bara en enda person dömd för dessa brott. Det är en ”tortyrchef” som erkänt delaktighet i mordet på 14-16.000 människor i ett läger.

Fyra toppar

Men från nu på måndag står fyra toppar i röda khmer-ledningen åtalade. Det är den förre presidenten, den förre utrikesministern och hans fru, som var socialminister samt den kambodjanske ledaren Pol Pots närmaste man, ”broder nummer två” som han kallades.

Broder nummer ett, Pol Pot själv. dog 1998, Så måndagens rättegång är det närmaste man kan komma de ytterst ansvariga. Massgravar och museer med de dödas ben visar runt om i landet på hans illdåd.

Men också detta har en tragisk bakgrund. Eller rättare hela rättegångsmaskineriet håller på att urarta till en skandal.

Sopas under mattan

Redan när tortyrchefen dömdes hoppades Kambodjas starke man, premiärminister Hun Sen, att detta skulle ha blivit den enda rättegången. Han önskade att allt skulle sopas under mattan.

Orsak: I dagens samhälle finns alltför många i eliten som arbetade för de röda khmererna. Bland annat hör Hun Sen själv till dem.

Rättsmaskineriet som ska behandla folkmordet är ett hån mot normal rättvisa. Det är ett joint venture mellan FN och Kambodja, men man dömer enligt kambodjansk lag. I den har kambodjanerna majoritet – och de är utsatta för påtryckningar från Kambodjas styre.

Jurister protesterar

På senaste tiden har en rad internationella jurister sagt upp sig i protest mot att FN är för svagt. Människorättsorganisationer misstänker att den kambodjanska regeringen har utövat påtryckningar på en internationell domare att lägga ner åtalet i en kommande rättegång, den som kallas Fall 3.

Hur det ska gå i den rättegång som startar på måndagen – Fall 2 – vet ingen. Men vi vet alltså att kambodjanerna har majoritet i domstolen. När det första rättegången inleddes talades det redan om att det inte fick bli för många rättegångar.

Enligt regeringen skulle det kunna leda till oroligheter i landet, ja, rentav till inbördeskrig.

Skulle bli ett mönster

Men målet var en gång att denna rättegång skulle bli ett mönster för alla andra rättegångar mot blodiga förtryckare. Så blev det inte.

Kambodja-domstolen har sedan den började arbeta 2006 kostat ungefär 150 miljoner dollar – alltså nära en miljard kronor. Resulatet hittills är två inledda fall. Jämför detta med Rwanda-tribunalens 50 fall och Jugoslavien-tribunalens drygt 160 fall.

Det är många som vill glömma allt. De ledande som en gång själva var röda khmerer och alltså ansvariga för delar av mordprogrammet.

Kina och USA vill glömma

Kina, som hade nära kontakter med den ultra-maoistiska kommunistiska röda khmer-ledningen.

USA, som på 70-talet bombade Kambodja – det hade med Vietnam-kriget att göra – och drev förtvivlade kambodjaner i armarna på de USA-fientliga röda khmererna.

När khmererna 1979 hade fördrivits till norra delen av landet av det kommunistiska Vietnam – som var moskvatroget – stöttade väst dessutom de röda khmererna. Man ansåg att Moskva och dess allierade var en större fiende än de röda khmererna.

Man kan förmoda att Kina inte heller vill påminnas om Mao Tse-tungs båda ödesdigra samhällsexperiment, ”Det stora språnget” och kulturrevolutionen som krävde miljontals dödsoffer.

Svärmade i väst

Maoistiska grupper i västvärlden svärmade också för de röda khmerernas experiment med människor. Också de vill helst slippa att påminnas om sina svansviftningar.

Det är många som inte vill ha sin smutsiga byk tvättad. Det återstår nu att se om ”Fall 2” blir den sista rättegången. Och om domarna kan hålla tillbaka påtryckning från Hun Sen & Co.

Med perspektivet att det kanske inte blir fler rättegångar kan man säga att khmer-rättegången inte tillhör världssamfundets stora segrar över ondskan.

Bo Inge Andersson, utrikeskommentator

bo_inge.andersson@svt.se

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.