Gå direkt till textinnehållet
Sjukvårdspersonal i gröna kläder vid skylt till norskt sjukhus och norsk flagga i bakgrunden.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Norge valde att göra sin vård statlig. Men hur gick det sen? Se norrmännens svar i videon. Foto: TT/SVT

Är statlig styrning lösningen på Sveriges sjukvårdsproblem?

Uppdaterad
Publicerad

Sitter Norge på lösningen till Sveriges sjukvårdsproblem? SVT har tittat närmare på grannlandets Big Bang-reform. På måndag väntas en statlig utredning ge svar på om Sverige bör följa Norges exempel och låta staten ta över regionernas ansvar för sjukvården.

I diskussionen om möjliga modeller för svensk sjukvård lyfts Norge ofta fram som ett jämförelseexempel. År 2002 tog den norska staten över ansvaret för sjukhusen från landets regioner. Samtidigt bildades vad som i dag är fyra statligt ägda regionala hälsoföretag.

Förstatligande av vård

Vid tiden för genomförandet av sjukhusreformen hade Norge liknande utmaningar inom vården som Sverige har i dag, och förhoppningen var bland annat att göra vården mer jämlik, tillgänglig och effektiv. Men var förstatligandet verkligen den mirakelkur som många hade hoppats på?

– Att tro att problemen ska lösas genom statlig styrning finns det goda skäl att ifrågasätta, säger Jørgen Dahlberg, överläkare vid Akershus Universitetssjukhus.

Se SVT:s video om den så kallade Big Bang-reformen, där ni – förutom läkaren Jørgen Dahlberg – även möter Terje P. Hagen, professor vid avdelningen för hälsoledning och hälsoekonomi vid Universitetet i Oslo, samt statssekreteraren Karl Kristian Bekeng från Arbeiderpartiet i det norska hälso- och omsorgsdepartementet.

Mer om utredningen om statlig vård

Svensk hälso- och sjukvård står inför flera utmaningar, såsom bristande jämlikhet, tillgänglighet och kompetensförsörjning. I dag har landets 21 regioner huvudansvaret för hälso- och sjukvården, men under de senaste åren har allt fler röster höjts för en ökad statlig styrning. Inte minst efter att Coronakommissionen i sitt slutbetänkande skrev att pandemin ”gett ny aktualitet åt förslagen om en förvaltningsreform på regional nivå och en tydligare statlig styrning”.

Mot denna bakgrund valde regeringen i juni 2023 att tillsätta en parlamentarisk kommitté för att utreda ett ”helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården”.

I kommittén har ledamöter från samtliga partier i Sveriges riksdag ingått. Deras uppdrag har bland annat varit att analysera och belysa för- och nackdelar med ett delvis eller helt förstatligande av hälso- och sjukvården, samt att lämna förslag som kan säkerställa ett mer effektivt hälso- och sjukvårdssystem.

Slutbetänkandet kommer att redovisa partiernas ställningstaganden gällande frågan om ett helt eller delvis förstatligande av vården, samt om staten bör ta ett större ansvar för sjukvården än i dag.

Endast Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har tidigare varit för ett statligt huvudmannaskap.

Enligt regeringen är målet med omprövningen av statens ansvarstagande och styrning att förbättra förutsättningarna för patienternas rätt till jämlik vård och ett effektivt resursutnyttjande.

Uppdraget omfattar endast den regionalt finansierade hälso- och sjukvården, inte den kommunala. Det har inte heller ingått att lämna förslag på nya lagar.

Uppdraget ska presenteras klockan 11.00 den 2 juni 2025.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.