Som journalist tyckte jag att Angela Merkel under sina första år var stel och osäker, det blev aldrig några spontana ord till oss tv-journalister när hon gick ned från scenen vid ett valmöte.
Att merkla – försiktigt ta sig vidare
På presskonferenser och vid EU-toppmöten i Bryssel gick det däremot bra att som svensk journalist få ställa frågor och där gav Angela Merkel ofta exempel på detaljkunskap och engagemang, men samtidigt var det svårt att klippa ut någon kort svar till kvällens nyhetssändning. På tyska blev ”zu merkeln” eller ”att merkla” ett begrepp, det var ofta långa, rätt invecklade resonemang med konjunktiv, förbehåll och nyanser och sällan riktigt raka besked.
Men både i tysk politik och vid EU:s toppmöten var det en framgångsrik väg. Tyska väljare uppskattade den resonerande kanslern som sökte breda lösningar ovanför det ”politiska käbblet”.
Alfahannar vid EU:s mötesbord
Vid EU-möten med pratsamma alfahannnar som italienaren Silvio Berlusconi eller Frankrikes Nicolas Sarkozy runt bordet var det också en fördel att avvakta och se var hon skulle lägga ett väl avvägt kompromissförslag. Östeuropeiska länder upplevde att Merkel lyssnade även på dem.
Snabba beslut överraskade
Samtidigt blev det med tiden tydligt att ibland tog Angela Merkel snabba och principiella beslut som överraskade. Hon förändrade CDU:s hemmafrupolitik och satsade på fler förskolor och föräldraledighet med pappamånad.
Efter kärnkraftsolyckan i Fukushima drev Angela Merkel fram snabbare avveckling av de tyska kärnkraftverken. Det överraskade kärnkraftsvänliga CDU, men också grannländer suckade över att Tyskland gick en egen väg utan samråd. Vid flyktingkrisen 2015 öppnade Merkel de tyska gränserna för asylsökande utan kontakter med grannländerna.
Men på de flesta områden har det handlat om långsamt kompromissökande där det överordnade för Angela Merkel har varit att hålla ihop hela EU och framförallt att hålla ihop euro-länderna.
Kompromisser med inbyggda problem
Finans- och eurokrisen 2008-2010 handlade till en del om olika syn på hur stor skuldsättning länder och EU kan ha, och den frågan ligger fortfarande och bubblar. Efter pandemin har Tyskland släppt fram stora EU-lån för en enorm återhämtningsfond. Om EU ska få fortsätta att låna och om EU ska få pengar från EU-skatter på plast, flyg och koldioxidutsläpp är en fråga Merkel lämnar efter sig.
Mest tydligt har Merkels kompromissvilja visats mot de nuvarande regeringarna i Ungern och Polen. Med argument att de nationalkonservativa regeringscheferna inte får drivas i famnen på Ryssland och Putin har Merkel gått försiktigt fram när kommission och EU-domstol konstaterat brott mot domstolars politiska oberoende och brott mot mänskliga rättigheter för HBTQ-medborgare. Hur Polen och Ungern ska hanteras är också en fråga Merkel lämnar efter sig.
Merkla vidare
Mycket talar för att också en ny förbundskansler i Berlin kommer att fortsätta Merkels metod med försiktiga steg och kompromisser. Det gäller att inom EU ”merkla vidare” med klimatfrågan, flyktingkriser, försvarsförmåga och hur brott mot rättsstaten hanteras.