Under tiden vid makten fick president Trump ofta hårda ord från Europa och Latinamerika, men det var en öm smekning jämfört med kritiken från Kina. Kommunistpartiet, som först försiktigt välkomnat Trumps seger 2016, var ursinnigt på grund av hans agerande i Uigurfrågan. När den amerikanska administration la fram lagförslaget “the Uygur Human Rights policy act” kallade Pekingregeringen det för en ondsint attack på Kina och sa att det var hänsynslös smutskastning av landets antiterrorist- och avradikaliseringsarbete. Förslaget gick i korthet ut på att identifiera och bestraffa, i form av sanktioner, personer som är ansvariga för allvarliga fysiska eller rättsvidriga övergrepp på minoritetsgrupper i Xinjiang.
Trump är borta från politiken, men bland uigurer hyllas lagen som kallas “the Uygur Act”. I juli 2020 infördes sanktioner mot fyra högt uppsatta kinesiska politiker i Xinjiang och deras närmast anhöriga, de förbjuds bland annat inresa i USA och eventuella tillgångar i USA har frysts.
Godtyckliga gripanden
Det som omvärlden kallar för interneringsläger anser kommunistpartiet är “center för omställning genom utbildning”. Den kinesiska regeringen, som inte vill säga hur många uigurer och andra muslimer som är inlåsta, menar att det är ett effektivt sätt att bekämpa religiös extremism, men även fattigdom då de inspärrade får delta i yrkesutbildningar. Men, som vi vet, får de som sänds till läger ingen rättegång, de saknar rätt till advokat och det går inte att överklaga myndigheternas beslut. Enligt FN låstes mer än en miljon uigurer in mellan 2017 och 2019.
Världen har varit uppslukad av pandemin under det senaste året, men i Xinjiang togs ett nytt steg i assimileringspolitiken. Det är känt sedan tidigare att barn, med en förälder i omskolningsläger, skickats till statliga internatskolor för att uppfostras så att de blir lojala mot kommunistpartiet. I prefekturen Hotan bor nästan uteslutande uigurer och där anser myndigheterna att det är viktigt att även de yngsta barnen uppfostras på “rätt” sätt. Förskolor där det talas uiguriska och som ligger nära barnens hem ska ersättas av mandarinspråkiga internatskolor. Lördagar och söndagar ska barnen få vara hos sina föräldrar. Den i väst så populära 5-2 metoden har en helt annan innebörd i västra Kina.
USA och EU gör gemensam sak
Nya vittnesmål om övergrepp, knivskarpa satellitbilder på nybyggda läger och “skolreformer” i Hotan tvingar EU-politikerna att vässa pennan. Strax före jul antog Europaparlamentet en resolution med skarp kritik mot enpartidiktaturen och ministrarna i Europeiska Rådet har antagit nya regler som gör det möjligt för EU att införa riktade sanktioner på liknande sätt som USA redan gjort. På spel står också ett jättelikt investeringsavtal mellan EU och Kina som förhandlats fram under sju år.
Under president Trumps tid vid makten saknades vilja att synkronisera EU och USA för att få den kinesiska regeringen att ändra sin politik i Xinjiang. Men president Biden har skickat tydliga signaler att han vill att USA och EU ska samarbeta om mänskliga rättigheter. Det är kanske till och med mer besvärande för Xi Jinping än nya avslöjanden om övergrepp mot uigurer och andra minoriteter.