Foto: TT

Blair: ”Gick i krig i god tro”

Uppdaterad
Publicerad

Tony Blair tar på sig ansvaret för de misstag som gjordes när han ledde Storbritannien under kriget mot Irak. Men den tidigare premiärministern håller inte med om Chilcotrapportens slutsats att han kände till risken för ökad terror.

Beslutet att gå i krig med Irak togs i god tro och i tron att det var det bästa för landet, säger Storbritanniens tidigare premiärminister Tony Blair efter att ha fått svidande kritik för sitt agerande under invasionen.

Kritiken kommer från utredarna bakom den så kallade Chilcotrapporten, som handlar om Storbritanniens inblandning i Irakkriget och tillsattes efter påtryckningar från allmänheten. Rapporten offentliggjordes i dag, efter sju år.

Tar på sig ansvaret

Under en presskonferens på onsdagseftermiddagen bad Tony Blair allmänheten att sätta sig in i hans situation som premiärminister för Storbritannien efter terrorattackerna i USA den 11:e september.

– Beslutet att gå i krig med Irak var det svåraste, mest betydelsefulla, plågsamma beslut jag tog under mina tio år som premiärminister. Det beslutet tar jag i dag fullt ansvar för, utan undantag och utan ursäkter, sa Blair.

Han är lättad över rapportens slutsats att han inte förfalskade information eller använde den på fel sätt för att få parlamentet med sig. Enligt rapporten hade Blair inte heller någon hemlig överenskommelse med den dåvarande amerikanske presidenten George W. Bush, men han medger att han både offentligt och privat stöttade USA.

Kritiken mot Blair handlar framför allt om brist på planering och hans relation till USA. Enligt utredarna överdrev Blair hotet för att få stöd för kriget från parlamentet och allmänheten, och överskattade sin egen förmåga att påverka sina allierade. Rapportförfattarna skriver också att Storbritannien inte testade alla fredliga medel innan man gick med i kriget.

– Det kanske inte var sista chansen, men det var den sista chansen för oss. USA skulle gå in och det skulle de göra med eller utan oss, svarade Blair.

”Terrorister kunde ha massförstörelsevapen”

De misstag som gjordes berodde på att analysen av informationen han fick var felaktig och man gick in i kriget av oro för kommande terrorattacker, berättade Blair som bad om ursäkt för felen.

Under presskonferensen sa den tidigare premiärministern att han hösten 2001 inte visste var nästa attack skulle komma ifrån. Det behövdes konkreta handlingar för att hindra terrorister från att få tag på massförstörelsevapen.

– Man måste fundera på risken att ett 11:e september kunde inträffa här och ens högsta prioritering är att skydda sitt land.

Varnad för ökad terror

Motståndare till kriget har hela tiden hävdat att det inte finns bevis för några massförstörelsevapen i Irak, något som visade sig stämma, och Blair ska ha blivit varnad för att en invasion snarare skulle öka terrorhotet. Själv tror han inte på den kopplingen och tycker att det var bra att man till sist lyckades störta Iraks diktator Saddam Hussein från makten.

– Världen är en bättre plats utan Saddam Hussein. Som jag ser det skulle han ha varit ett hot under hela sitt liv, säger Blair.

Han går heller inte med på att de soldater som dog gjorde det i onödan, men medger att resultatet av invasionen blev ”blodigare än vi hade kunnat föreställa oss”.

– Jag ber ödmjukt det brittiska folket att tro på att jag tog detta beslut för att jag trodde att det var det rätta att göra baserat på den informationen jag hade och de hot jag uppfattade.

Fakta: Kriget i Irak

Den 20 mars 2003 inleddes en USA-ledd invasion av Irak i syfte att störta president Saddam Hussein och oskadliggöra de massförstörelsevapen som regimen sades ha utvecklat. Invasionen stöddes av bland andra Storbritannien.

Saddam störtades den 9 april och greps i en jordkällare utanför hemstaden Tikrit den 13 december. Han dömdes till döden av irakisk domstol och hängdes den 30 december 2006. Några massförstörelsevapen hittades aldrig.

Enligt det oberoende projektet Iraq Body Count dog över 160 000 irakier under 2003–2011, varav cirka 80 procent beräknas ha varit civila. Andra hävdar att över 1 miljon civila irakier dödades under perioden. Även om Irakkriget officiellt avslutades med USA:s slutgiltiga tillbakadragande i december 2011 har våldsamheterna i landet fortsatt.

Källa: TT, ne.se

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.