Vallokal i Rio de Janeiro. Foto: Daniel Ramalho, TTVisa alla (3)
Visa alla (3)

Brasilianarna röstar i ödesvalet

Uppdaterad
Publicerad
En högerman som gjort sig känd för sina rasistiska och kvinnofientliga uttalanden är segertippad när Brasilien går till valurnorna. Missnöje med Arbetarpartiet, utbredd korruption och eskalerande brottslighet får många att lockas av Jair Bolsonaros rop på hårda tag.
Landet kan gå en mycket osäker framtid till mötes, enligt en expert.

Dagens presidentval i Brasilien är historiskt, enligt Torsten Wetterblad, forskare knuten till Latinamerikainstitutet.

Kandidaterna som gör upp om presidentposten är den segertippade Jair Bolsonaro, en kontroversiell högerpolitiker från Socialliberala partiet (PSL), och Arbetarpartiets (PT) Fernando Haddad, som beskrivs som den tidigare presidenten Lula da Silvas kronprins.

– Valet markerar tydligt slutet på en politisk epok och början på en ny, som ingen riktigt vet vad den kommer att innebära om Bolsonaro vinner, säger Wetterblad.

”Käpprätt åt helskotta”

Han har pratat med många väljare i de brasilianska storstäderna under veckorna före valet och vittnar om en stor osäkerhet kring vad en Bolsonaroseger skulle kunna innebära för landet.

– Bolsonaro har ingen stor politisk erfarenhet ur ett regeringsperspektiv och det har inte heller de människor som han omger sig med, säger han.

– Det finns mycket spekulationer om att detta kan gå käpprätt åt helskotta, att han inte alls lyckas genomföra den politik som han har utlovat. Det är ett enda stort frågetecken.

Vallokal nära huvudstaden Brasilia. Foto: Eraldo Peres/AP/TT

Under valspurtens sista dagar har Haddad börjat knappa in på Bolsonaro. Enligt opinionsinstituten Datafolhas och Ibopes mätningar från lördagskvällen lokal tid stöder 45–46 procent av brasilianarna Haddad och 54–55 procent Bolsonaro.

Lättare vapenlagar

Möjligen kan Haddad få ytterligare en skjuts uppåt av stöd från flera personer som haft en ledande roll i kampen mot korruptionen. Landets tidigare riksåklagare Rodrigo Janot – som var med om att driva de rättsprocesser som de senaste åren lett till en rad gripanden av högt uppsatta politiker och affärsmän – har ställt sig bakom Haddad. Det har även den populäre antikorruptionsdomaren Joaquim Barbosa, som fattat beslut om att fängsla flera personer i PT:s toppskikt.

– Jag tror att vi står på randen till en process som kan föra vår demokrati bortom dess gränser, säger Janot till nyhetsbyrån Reuters.

63-årige Bolsonaro har lovat att slå ner hårt på brottsligheten. Bland annat genom att ge polisen ökade befogenheter att skjuta, samt genom att lätta på vapenlagarna med argumentet att laglydiga brasilianare ska beväpna sig för att själva kunna bekämpa brottslighet.

Stödet är starkt för den kontroversielle kandidaten Jair Bolsonaro när brasilianerna går till valurnorna för den slutliga omgången av presidentvalet. Foto: Eraldo Peres/AP/TT

Vill privatisera

Samtidigt gläds investerare och förespråkare av marknadsliberala reformer åt att Bolsonaro valt den Chicago-utbildade ekonomen Paulo Guedes som sin ekonomiska rådgivare och därmed trolig finansminister. Guedes vill bland annat privatisera en rad statliga företag.

Bolsonaros motståndare befarar att presidentkandidaten – som talar positivt om militärdiktaturen 1964–1985 och försvarat dess användande av tortyr mot vänsterpolitiker – vill kringskära demokratin. Miljövänner oroas också av hans planer på att avveckla hinder för skövlingen av Amazonas.

Haddad, å sin sida, tyngs av missnöjet med tillståndet i landet som många tillskriver PT, vars 13 år långa maktinnehav tog slut 2016 då Lulas efterträdare Dilma Rousseff avsattes genom riksrätt.

Vallokalerna stänger klockan 19 lokal tid (vid 23 svensk tid). Resultatet väntas vara klart omkring en timme senare.

Fakta: Röstningsplikt för läskunniga

Visa
  • Den 7 oktober hölls första omgången i Brasiliens presidentval samtidigt som valet av ledamöter till senaten och deputeradekammaren, de två kamrarna i landets parlament. Man röstade också i olika val på delstatsnivå. Brasilien har 26 delstater som har relativt stort självstyre.
  • Presidenten väljs på fyra år. För att vinna i första omgången är en kandidat tvungen få minst hälften av rösterna och så blev inte fallet. Således står de två med flest röster mot varandra i en andra och avgörande presidentvalsomgång.
  • I Brasilien gäller röstningsplikt för alla läskunniga mellan 18 och 69 år. Nästan 150 miljoner människor är röstberättigade. I valet 7 oktober var valdeltagandet 79,7 procent.

Källa: Landguiden, BBC

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer